Vilket språk ska ditt barn läsa för att lyckas?

Idag finns det 7099 kända språk i världen. Att välja vilket av alla dessa som våra barn ska lära sig som andraspråk är ett viktigt beslut, samtidigt ett beslut som kanske ofta baseras mer på känslor än fakta.

Det finns ett flertal olika sätt att resonera kring vilket språk vi bör erbjuda i skolan. Forskning visar att barn i australiensiska skolor kanske inte alltid läser de rätta språken.

De vanligast förekommande språken i världen

Om vi enbart ser till antalet människor som talar språken, och vi vill att våra barn lär sig de språk som har flest antal användare, så är – förutom engelska – de tre vanligast förekommande språken: mandarin (898 miljoner), spanska (437 miljoner) och arabiska (295 miljoner).

Språken i framträdande ekonomier

Om avsikten att lära sig språk är att öka utsikterna till att lyckas inom affärsvärlden, så vore strategin att istället välja de språk som talas i världens snabbast växande ekonomier.

Vid början av årtusendet ansågs Brasilien, Ryssland, Indien och Kina vara de fyra stora investerarländerna.

Opinionen kring detta verkar emellertid ha svängt och enligt nya rapporter kring ekonomierna på frammarsch listar nu Indien, Indonesien och Malaysia topp tre. Något som således skulle ge oss hindi, indonesiska och malaysiska som främsta språkval.

Språk för resor

Engelska kvarstår givetvis som det främsta språket när det handlar om användning vid resor (talas i 106 olika länder). De språk, utöver engelska, som talas i flest antal länder är arabiska (57), franska (53) och spanska (31). Det här är den enda listan där franska, ett populärt språkval hos australiensiska studenter, står med bland de tre översta språken.

Australiens handelspartners språk

De länder som Australien främst utför ömsesidig handel med är Kina, Japan, USA och Sydkorea. Om vi bortser från USA – ett i huvudsak engelskspråkigt land – så är de tre främsta språken utifrån detta perspektiv mandarin, japanska och koreanska.

Andra australiers språk

Ytterligare ett sätt att reflektera över vikten av ett språk är att se på vilket språk som är det vanligaste andraspråket där vi bor. Det kan mätas på olika sätt. De tre främsta andraspråken i Australien är mandarin, italienska och arabiska.

Att jämföra ”de bästa” med vad australiensiska skolbarn faktiskt lär sig.

Så hur gör sig vår lista av potentiella ”bästa” andraspråkval jämfört med de språk som faktiskt lärs ut i australiensiska skolor?

Utav de tio ”bästa språk” som vi har identifierat ovan så hittar vi sju bland de tio främsta språk som lärs ut i australiensiska skolor. Tre av språken – hindi, malaysiska och koreanska – studeras dock inte i någon mångfald. Och tre av de vanligast studiespråken i Australien – tyska, grekiska och vietnamesiska – finns inte med på någon av våra listor ovan.

Vad beror skillnaden på?

Det finns ett antal historiska anledningar som kan förklara diskrepansen.

Grekiska och tyska, till exempel, var historisk sett viktiga andraspråk i Australien. Numera är emellertid de samhällen som pratar dessa språk betydligt mindre i jämförelse med de samhällen som pratar mandarin och arabiska. Vår språkutbildning har inte hängt med i de demografiska förändringarna.

Japanska är ett annat intressant exempel här. Det är det vanligaste studiespråket i Australien. Påstötningen för japanska i skolor började på sent 1970-tal, och fick sen fart genom stora regeringsbidrag under 1980-talet. Under åren som gått har Sydkorea flyttats upp till fjärde plats som ömsesidigt handelsland med Australien.

Trots regeringens bidrag år 2008 i syfte att främja koreanska, tillsammans med kinesiska, japanska och indonesiska, så har antalet som läser koreanska i australienska skolor inte ökat som man önskat. Återigen verkar språkutbildningen ha svårt att hänga med.

Vem bestämmer vilka språk som ska erbjudas?

I Australien har varje delstat rätt att bestämma över vilka språk som deras skolor ska erbjuda sina elever. Således varierar regleringen en aning.

I Queensland, till exempel, ger utbildningsdepartementet beslutanderätten kring vilka språk som ska läras ut till rektorerna tillsammans med skolsamhällena.

En orsak till komplexiteten kring dessa beslut är att det tar många år att träna upp lärare till att kunna utbilda i de olika språken. Därför är det svårt att snabbt fylla de nya behoven kring vilka språk som bör läras ut i skolorna.

Nytänkande strategier

Ett nytänkande australiensiskt projekt, som både löser problemet med att hitta kompetenta språklärare samt att kunna erbjuda nyinflyttade möjlighet att känna att de bidrar med något i sitt nya samhälle, är att rekrytera äldre inflyttande språklärare.

Ett annat projekt som startade i USA använder digital teknologi för att para ihop studenter som kamratlärare: varje student är flytande i det språk den andra studenten försöker lära sig. Hur effektiv denna lösning är, liksom andra digitala strategier, har ännu inte klargjorts.

Hur går vi vidare?

Med de snabba förändringarna kring olika språks status i världen i åtanke, är det oerhört viktigt att regelbundet se över de språk som erbjuds och förespråkas till eleverna i skolorna, liksom även att undersöka nytänkande sätt att närma sig dessa språk.

På dessa sätt kan vi maximera möjligheterna för barn att lära sig de mest fördelaktiga språken för framtiden.

0
error: Innehållet är skyddat