CE översättningsbyrå

Vad som gick förlorat i översättningen i Mellanöstern

Innehållsförteckning

När de muslimska arméerna var på frammarsch, besegrade sina fiender i strid och gav upphov till ett praktfullt och vidsträckt imperium var det översättaren som kammade hem det största priset.

Medan krigare invaderade utländska städer gick han in i de tidigare civilisationernas bibliotek och gjorde nya utkast på arabiska av den visdom han fann där, vilket tillät islamiska lärjungar att absorbera den kunskap som tidigare tänkare besuttit.

Hans arbete lade grunden till en gyllene tidsålder som stärkte det islamiska imperiet och så småningom gjorde arabiskan till det globala språket.

Under denna medeltidsperiod hade översättningsaktiviteten två klara syften: att berika den arabiska världen med vad resten av världen hade att erbjuda och att berika resten av världen med vad den arabiska världen hade att erbjuda.

Följaktligen skapades center för lärande och prakt, utan like på den tiden, i Bagdad i öst och i Cordoba i väst.

Idag haltar denna översättningstradition. Modern arabisk översättning misslyckas på ett vittomspännande sätt med att uppfylla något av dessa tidiga syften.

På grund av historiska skäl, både koloniala och postkoloniala, existerar det svårigheter som är svåra att förena. Idag finns det en brist på social medvetenhet om vikten av översättning, medan utbildade och kompetenta översättare är få. Utöver detta verkar det finnas en svag politisk vilja att främja översättning runtom i den arabiska världen.

Arabisk översättning får varken samma uppmärksamhet eller uppmuntran som den får i Europa och USA, inte heller njuter den av samma prestige som dess medeltida förfäder.

Anledningen verkar vara att översättning ses som något som inte har någon oberoende identitet. Översättning tilldelas en sekundär status inom språkdepartement och ses som ett reservämne till en besläktad läroplan.

Det finns mycket lite dokumentation om utbildning och översatta böcker. Tillgänglig data visar ett ödmjukt tillstånd och status för arabisk översättning. Shahada al Khouri skriver t.ex. i Translation: Past and Present (Översättning: förr och nu) publicerad på arabiska att de arabiska staterna endast översatte 2 840 böcker till arabiska mellan 1970 and 1980.

Ett sådant lågt antal översätta böcker över ett årtionde för en befolkning på ungefär 200 miljoner människor visar det låga värde som disciplinen har.

Vidare var den största delen av dessa böcker ämnade för universitetsstudenter och de flesta, om inte alla, omarbetades av universitetslärare som inte hade någon ordentlig utbildning i översättning utan valdes på grund av expertis inom området.

Ofta offrar ett sådant tillvägagångssätt kvaliteten mot en snabb vinst. Universitetslärare och bokutgivare gör vinst eftersom studenter tvingas köpa textböcker, men de som genomför översättningen har låg utbildning, kunskap eller uppskattning om disciplinens etik eller dess uppdrag som en brobyggande aktivitet mellan kulturer och katalysator för utveckling.

During Al-Mamouns kalifat (813-833), översattes ungefär 386 böcker om filosofi, matematik och medicin till arabiska.

Detta uppnåddes trots faktumet att förvärvandet av dessa böcker och översättningsproduktionen var högst mödosamma och tidsödande aktiviteter.

Man kan undra varför ungefär 22 arabiska nationer med alla dessa fördelar av modern teknik till sitt förfogande bara lyckades översätta 2 840 böcker tillsammans.

Detta kan jämföras med Spanien, som översätter cirka 10 000 böcker om året till spanska, och Brasilien, som översätter samma antal till portugisiska ungefär vart fjärde år.

Översättning, som involverar bearbetning, beslutsfattande, problemlösning och andra kreativa aktiviteter, faller utanför det traditionella utbildningsutövandet i de flesta arabiska länderna.

Problemen med översättning och utbildning av människor som kan utföra arbetet kan därför inte lösas på ett effektivt sätt förrän allmänna utbildningsproblem adresseras och klara riktlinjer för arabiseringen och de sociala verkligheterna i den arabiska världen utarbetas med känsla och förnuft.

De steg som har tagit över åren för att utbilda översättare är resultaten av politiska avgöranden för ändamålet och försök av välmenande individer. Men dessa åtgärder har inga pan-arabiska förgreningar.

Om situationen gällande allmän översättning är dålig är den förfärlig när det kommer till barnlitteratur. I den arabiska världen är översättning av barnlitteratur nästan obefintlig.

Yasir Suleiman, professor i arabiska vid universitetet i Cambridge och styrelsemedlem av det internationella priset för arabisk skönlitteratur Abu Dhabi International Prize for Arab Fiction, (känd som Arab Booker), kommenterar om översättning för barn i Translation, Representation and Identity in Intercultural Translation (Översättning, representation och identitet i interkulturell översättning). Han säger: ”Även den mest grundläggande informationen brister i vad man empiriskt ska basera forskning på, inklusive en lista över översatta verk till arabiska som skulle kunna tillhandahålla nödvändig information för att beskriva befintlig urvalspraxis, och om praktiken är tillfällig eller passar in i en rationell riktlinje eller en uppsättning sammanhängande riktlinjer.”

Översättning för arabiska barn, som deras vuxna motsvarigheter, kräver omgående ett klart pan-arabiskt avgörande för att utvidga differentieringen av källor som för närvarande mestadels är engelska eller franska. Program krävs också för att utbilda översättare i nyanseringar i barnlitteratur. En lösning skulle kunna vara att etablera ett organ, kanske under beskydd av den Arabiska ligan för att övervaka sådana översättningar.

I generella termer lider arabisk översättning av allvarliga sjukdomar. För att återfå lite tillstånd och status behöver följande punkter enträget och allvarligt adresseras:

• Utbildningens tillstånd, i allmänhet, och när det gäller arabiska och utländska språk måste behov undersökas.

• Översättningens sociala status måste förbättras.

• En storskalig och ihållande pådrivning för att publicera och distribuera inhemska och översatta böcker måste genomföras.

• En organiserad, statsponsrad pan-arabisk samordnad översättningsrörelse måste lanseras som kan ”härma” medeltida arabisk översättning.

• Verkligen kompetenta översättare med expertis måste utbildas och en öppen ”shoppinglista” över källtexter skapas som täcker alla kunskapsområden.

• Klara riktlinjer måste etableras för översättning som ett projekt för nationell vikt och stolthet.

• Gemensamma ansträngningar och klara strategier måste planeras för att ta itu med maskinöversättning, översättningsminnen och ingenjörssystem för språk.

• En strategisk plan bör utarbetas för val av texter för översättning och pan-arabiska delade databaser för översättningsaktiviteter.

• Och, så klart, tillhandahållandet av generösa bidrag måste finnas tillgängliga.
Nyligen etablerade översättningsorganisationer i Gulfregionen, i synnerhet i Förenade arabemiraten, är uppmuntrande landmärken för översättningsrenässansen i den arabiska världen. Sådana organisationer bör uppmuntras och ”kopieras” i andra arabiska länder med hänsyn till etablerandet av översättningsnätverk som kan länkas samman för den arabiska världens fördel.

De stora kulturella skiftningarna i historien har möjliggjorts på grund av översättning. Medeltida arabisk översättning är ett klart fall och dagens arabiska värld måste återuppta den rörelsen. Översättning som ett sociokulturellt företag kan inte åsidosättas. Det bör snarare vara centrum för prioriteter eftersom det är ett säkert medel för att dra nytta av och bidra med kunskap i en snabbt globaliserad värld.

error:

CE

Sök