CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till lettiska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till lettiska!


Zigfrids Gaismins


Ksenija Cirulnieks


Voldemars Lika


Alvine Sivens


Ieva Miklasevics


Andrejs Lisovskis


Indoeuropeiskt, baltiskt språk och det officiella språket i Lettland. Lettiska talas som modersmål av ca 1,5 miljoner, varav 1,4 miljoner i Lettland, 21 000 i USA, 20 000 i Ryska federationen, 9 000 i Canada, 8 000 i Tyskland, 8 000 i Storbritannien, 6 000 i Brasilien, 5 000 i Australien, 5 000 i Litauen och 3 500 i Sverige.

Det är närmast besläktat med litauiska. Det finns tre dialekter: den centrala (som skriftspråket är baserat på), tamiska (i nordväst) och höglettiska (i öster).

Lettiskan har två genus (maskulinum och femininum), men saknar såväl bestämd som obestämd artikel. Maskulina substantiv slutar i singularis oftast på -is, -s eller -š, feminina på -a eller -e. Mer ovanliga är (oböjliga) ord på -o, t.ex. auto ’bil’. Substantiven böjs i fem kasus (eller sex för ord med speciella vokativformer); exempelvis är böjningen av ’far’: singular nominativ tēvs, genitiv tēva, dativ tēvam, ackusativ tēvu, lokativ tēvā, vokativ tēv!; plural nominativ tēvi, genitiv tēvu, dativ tēviem, ackusativ tēvus, lokativ tēvos, medan plural vokativ är lika med nominativ. Maskulina personnamn måste oftast sluta på -s för att passa in i böjningsmönstret. Detta gäller även utländska personnamn, t.ex. Augusts Strindbergs. På motsvarande sätt måste feminina namn normalt sluta på -a eller -e, t.ex. Astrida Lindgrēne. Stavningen av utländska namn anpassas till det lettiska alfabetet för att återge korrekt uttal (och följer oftast inte stavningen i originalspråket).

Adjektiven förekommer i obestämd (augsts ’hög’) och bestämd form (augstais ’den höga’); i komparativ augstāks ’högre’ och i superlativ visaugstākais eller pats augstākais ’den högste’.

I verbens konjugationssystem finns aktiva och reflexiva former. Med hjälp av tiek och top bildas passiva konstruktioner: tiek mācīts eller top mācīts ’blir skolad’. Vid sidan av indikativ, imperativ, relativ modus och konditionalis finns även debitiv (nödvändighetsform) med jā-: jādara ’måste göra’. Lettiskan saknar verbet ’ha’ och uttrycker detta med hjälp av dativ (’åt den som har’) + ’vara’.

Prepositioner styr olika kasus i singularis, men ett enda (dativ) i pluralis. Det finns ett rikt system av participformer, både böjliga och oböjliga. I frågesatser kan frågepartikeln vai ofta uteslutas, så att ordföljden förblir rak som i ett påstående, men med intonationen som i en frågesats: (vai) tavs brālis nāks? ’kommer din bror?’

I Sverige ges undervisning i lettiska vid Stockholms universitet, där det sedan 1970 är ett självständigt ämne inom grund- och forskarutbildning.

Alfabetet bygger på det latinska: det har 33 bokstäver, varav 11 med diakritiska tecken: ā, č, ē, ģ, ī, k̦, l̦, n̦, š, ū, ž. Ett streck över en vokal visar att den är lång, medan tecken över eller under konsonanter visar att de är ”mjuka” eller palataliserade. Fram till 1900-talets början användes ofta gotisk skrift, efter tysk förebild. I äldre stavning finns även bokstaven r̦, medan det för dialekten i östra Lettland (Latgale) ibland används en avvikande stavning där även bokstäverna y och ō förekommer.

De första böckerna på lettiska är från 1500-talet; 1600-talets bibelöversättningar fick stor betydelse för skriftspråkets utveckling. Under modernare tid har språkvetaren J. Endzelīns påverkat skriftspråket genom sin lettiska grammatik (1922).

Ett lettiskt ord kan börja med en vokal, en godtycklig konsonant eller också med en konsonantkombination med två eller tre konsonanter, t.ex. acs ’öga’, bērns ’barn’, straume ’ström’. Ordbetoningen ligger nästan alltid på första stavelsen, troligen en påverkan från östersjöfinska språk.

Kontakt