CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till bulgariska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till bulgariska!


Hristina Zhivkova


Petar Tsvetkov


Boyana Savova


Boiko Aleksandrov


Stanislava Bacheva


Pavel Sotirov


Sydslaviskt språk, officiellt språk i Bulgarien. Bulgariska talas (2006) som modersmål av 6,1 miljoner i Bulgarien, 347 000 i Turkiet, 128 000 i Ukraina, 74 000 i Moldavien, 34 000 i Tyskland, 32 000 i Grekland, 30 000 i USA, 25 000 i Serbien, 23 000 i Ryska federationen, 10 000 i Canada, 8 000 i Polen, 7 000 i Rumänien och 5 000 i Österrike.

I grekiska Thrakien finns bulgarisktalande muslimer. Många talare av turkiska och romani i Bulgarien är i praktiken tvåspråkiga med bulgariska som ett mycket väl fungerande andraspråk.

Bulgariska och den ur samma dialektkontinuum uppkomna makedonskan skiljer sig markant från övriga slaviska språk genom sin utveckling till balkanspråk (jämför balkanlingvistik). Karakteristiska drag är avsaknad av kasus; förekomst av bestämd artikel, vilken fogas till första ledet i nominalfrasen (kniga ’bok’, knigata ’boken’, novata kniga ’den nya boken’, interesnata nova kniga ’den intressanta nya boken’); komparation med prefix (nov ’ny’, po-nov ’nyare’, naj-nov ’nyast’); fördubbling av objektet (vanligt men inte obligatoriskt; mene me boli glavata ’jag har ont i huvudet’, ordagrant ’mig mig värker huvudet’); avsaknad av infinitiv, som i stället ersätts med en bisats inledd med konjunktionen da; ett extremt formrikt verbsystem med bl.a. ett återberättande modus, narrativ, som anger att man själv inte bevittnat vad man återger (indikativ toj e bolen ’han är sjuk’; narrativ toj bil bolen ’han lär vara sjuk’).

Betoningen är fri och rörlig, dvs. den kan i princip ligga på vilken stavelse som helst och flyttas mellan olika böjningsformer av samma ord: park, pluralis paʹrkove ’parker’, stol, pluralis stoʹlove eller stoloʹve ’stolar’, grad, pluralis gradoveʹ ’städer’. Åtskilliga begränsande regler finns dock, varför bulgariskan är mer förutsägbar än t.ex. ryskan i fråga om betoningens placering.

Språkhistoriskt indelas bulgariskan i tre perioder: den fornbulgariska/fornkyrkoslaviska (800–1000-talen), den medelbulgariska (1100–1300-talen) och den nybulgariska (från 1400-talet). Den medelbulgariska perioden utgör en övergångstid, då bulgariskan på några få mansåldrar ändrade sin grammatiska struktur från syntetisk till analytisk och utvecklade ovannämnda balkanlingvistiska drag. Narrativen hör dock till den nybulgariska perioden och utvecklades otvivelaktigt under påverkan av turkiskan under det 500-åriga osmanska väldet.

Folkspråket började användas i handskrifter redan på 1600-talet, de s.k. damaskinerna. Merparten av handskrifterna skrevs dock länge än på för gemene man obegriplig kyrkoslaviska.

Utvecklingen mot ett modernt bulgariskt litteraturspråk tog sin början på 1820-talet. Den första nybulgariska grammatiken trycktes 1835. Skönlitteratur i egentlig mening uppstod dock inte förrän på 1850-talet. Eftersom de kulturella och politiska aktiviteterna vid 1800-talets mitt var störst i städerna och byarna i centrala och östra Balkanbergen kom litteraturspråket att bygga på de dialekter som talades där. Redan före befrielsen 1878 tog sig normeringen av språket starka puristiska uttryck, vilka riktade sig framför allt mot den stora mängden turkiska lånord. Ortografin stadfästes officiellt 1899.

Alfabetet är kyrilliskt. Under tidig fornbulgarisk tid användes dock det glagolitiska alfabetet, men detta började ersättas med de mer lättskrivna och lättlästa kyrilliska bokstäverna redan på 900-talet. I dagens bulgariska används 30 bokstäver, vilka på ett relativt konsekvent sätt återger språkets sex vokalfonem och 38 konsonantfonem. Antalet konsonantfonem blir så stort på grund av att flertalet konsonanter uppträder parvis i en hård och en mjuk (muljerad) variant. Ortografin moderniserades senast 1945, då bl.a. två bokstäver ströks.

Den slaviska bulgariskan får inte förväxlas med det turkspråk som talades av grundarna av det första bulgariska riket på 600-talet, de s.k. protobulgarerna. Dessa assimilerades så småningom med den slaviska befolkningsmajoriteten, och av deras språk finns endast ett fåtal ord kvar. Dit hör bl.a. namnet på landet, folket och språket.

Kontakt