Sandra Espinoza hade bara varit medicinsk tolk under en kortare tid när hon var tvungen att berätta för en man att han var döende. Han hade obotlig cancer.
”Jag var tvungen att berätta för honom att han bara hade två veckor kvar att leva”, minns hon. Medan hon stod mellan patienten och doktorn och upprepade dennes ord stod den sjuke mannen tyst och blundade.
En del av henne ville sträcka ut en hand och trösta honom. ”Som en människa till en annan ville jag säga att han inte skulle oroa sig”, säger hon. Men hon visste att hennes jobb var att agera som bro mellan de två, inte som en vän. Så hon tittade ned i golvet så att patienten och doktorn skulle kunna tala med varandra och inte titta på henne. ”Jag är bara rösten.”
Den 32-åriga Espinoza, som talar i en lugn ton med lite accent har ett runt ansikte och lockigt svart hår. Hon verkar nästan van vid att vara i bakgrunden, en kanal genom vilken andra talar.
Hon är bara en av de 35 tolkar som sammanför doktorer och patienter i den ideella organisationen Healthy House grundad 1997. Varje år sedan dess har deras arbetsbörda ökat. År 2008 hjälpte de runt 15 000 patienter. Från punjabi till spanska, lao till hmong, tolkarna vid Healthy House hjälper människor som annars skulle vara oförmögna att kommunicera med doktorer.
Espinoza och Healthy House är en del av en växande nationell trend för att skaffa medicinska tolkar till fler människor och professionalisera arbetet i processen. Denna professionalism behövs för att tjäna ett ständigt ökande behov. Enligt en undersökning från 2006 genomförd av Health Research och Educational Trust var 63 procent av undersökningsdeltagarna i behov av tolkar på en daglig eller veckovis basis. Undersökningen visade att nästan 52 miljoner människor i USA talar ett annat språk än engelska i hemmet. Den statistiska centralbyrån US Census Bureaus surveyundersökning American Community Survey från 2005 visade att en stor del av dessa människor inte talar engelska särskilt bra. Centralbyrån kom t.ex. fram till att 29 procent av de spansktalande invånarna och 22 procent av invånarna från Stillahavsområdet talar ”undermålig engelska”.
Men utökningen av tolkningstjänster har inneburit en besvärlig kamp. Immigrations- och språkpolitiken fortsätter att dela upp nationen enligt synen på språk och kultur. Ibland har denna konflikt inneburit att behoven hos icke-engelsktalande (och även tolkar) har hamnat i skymundan.
Men ökningen av organisationer som Healthy House hjälper till att ändra på uppfattningar och politisk vilja. Och de är inte ensamma. Föreningar som California Standards for Healthcare Interpreters och National Council on Interpreters in Health Care arbetar för att standardisera tolkningstjänster och utöka användningen av dessa.
En tolks dagliga arbete är en annan historia. Espinozas arbete kan föra henne var som helst – från uppståndelsen i akutsalen på Mercy Medical Center till lugnet på en klinik eller till och med ett tyst kontor hos en psykolog.
Sedan 2005 har Espinoza arbetat fulltid för Healthy House där hon har genomgått en tolkningsutbildning. Marilyn Mochel, organisationens sjukhuschef, säger att bara för att någon talar två språk innebär det inte att personen i fråga blir en bra tolk. Man måste kunna lyssna aktivt och förstå, tolkning handlar om mer än att bara översätta ord för ord. ”Jag låtsas att jag inte är där. Tala bara direkt till doktorn, jag kommer att vara din röst”, säger Espinoza till patienterna. Hon använder till och med första person när hon talar till doktorn och patienten.
Efter avslutad utbildning skickades hon som tolk från Guadalajara ut i världen. ”Jag var så klart nervös”, säger Espinoza om sitt första arbete. Hennes huvudsakliga oro var huruvida hon skulle kunna översätta medicinska termer. Som det visade sig använder de flesta doktorerna ett vardagligt språk, så det blev inte något problem. Det krävde att jag vande mig vid att hantera några intima medicinska frågor dock. När en man har problem med t.ex. sina könsdelar är det ofta mannen som känner sig mer obekväm än hon själv. Hon brukar då ofta gå bakom ett skynke. ”Jag är van vid det nu”, säger hon.
När hon inte tolkar på den lokala kliniken arbetar hon på Mercy eller beger sig på resor med patienter till inrättningar på andra orter. ”I akutsalen vet man aldrig för allting kan hända”, säger hon. En fredagskväll fanns där t.ex. en person med astmaattack, en kvinna med värkar, ett bilolycksoffer och en liten flicka med en ståltråd i fingret.
Tolkar som Espinoza har inte alltid varit normen, säger Mochel. Det var vanligt att vem som helst som talade två språk anställdes. ”På den tiden fanns det inga standarder eller etiska principer”, säger hon. Nuförtiden utgör personer som Espinoza de första kandidaterna eftersom de har studerat spanska i Mexico och är läs- och skrivkunniga. En tolks förmåga kan utgöra skillnaden mellan hälsa och sjukdom.
Att hitta rätt person är inte så enkelt som man tror, säger Mochel. Många tror t.ex. att det är enkelt att rekrytera spanska tolkar med en så stod latinamerikansk befolkning i Central Valley. Men de flesta spansktalarna här lär sig vad Mochel kallar ”köksbordsspanska” hemma. De utbildas i engelska och det är deras första språk. Deras spanska blir sämre med åren.
Trots de hinder de mött har Healthy House och Merced blivit modeller för hur man sköter ett program för medicinsk tolkning, menar Mochel. ”Vi har mycket kvar att lära men påverkar trots det processer utanför Merced.” Och de ord som Espinoza uttalar när hon tolkar mellan doktorer och patienter utgör en del av den processen.
