Att översätta receptböcker och menyer

Att översätta recept och menyer verkar till en början vara en enkel uppgift, men det är bara det första intrycket man får. En meny ser ut som en enkel matlista, och kokboken ses som en receptlista med lite ingredienser och enkla instruktioner. Detta är verkligen vilseledande! Vi har översatt kokböcker och menyer under många år och ser det fortfarande som en utmaning.

En maträtt på en meny måste informera gästen om dess innehåll och även låta aptitretande. Det är inte helt okomplicerat och kan vara fullt av snaror. Hur översätter man till exempel grekiska maträtter till engelska? Bläckfisk är mycket populärt i Grekland och många maträtter baseras på denna ingrediens. En aperitif som tillagas med bläckfisk ser ut som köttbullar, men kan givetvis inte översättas till ”octopus balls”! Så vad kan man kalla dem? Valen är begränsade: ”fritters”, ”puffs” eller ”croquettes”. Inga av dessa förmedlar emellertid det grekiska ordet ”Chtapodokeftedes”. Det grekiska köket har också många rätter som tillagas med ”aubergine” och ”courgettes”. Även om dessa ord känns igen av en engelsk kock kanske de är okända för en amerikan som skulle föredra ”eggplant” och ”zucchini”. Ibland är det bäst att skriva det grekiska ordet, som i fallet med ”moussaka” eller ”souvlaki”, och lägga till några ord som förklarar vad det är.

Slutligen måste vissa saker ändras helt och hållet. En gång översatte vi ett recept för ett slags grekiskt bröd vars bokstavliga översättning är ”Bondbröd” (Peasant bread). Det ekvivalenta grekiska ordet har inga negativa konnotationer, men det engelska har däremot. Så vi var tvungna att hitta ett annat sätt att förmedla brödets lantliga karaktär på för att undvika skämt av typen ”lägg två bönder i en stor skål…”!

Att översätta mat från franska till svenska är inte lättare. Hur skulle du till exempel översätta ”nuage de pommes de terre”? Det låter alldeles korrekt och aptitretande på franska, men hur gott är ett ”moln av potatis”? Kalvlever med ”échalotes aux vieux balsamique” låter underbart men jag är inte säker på kalvlever och schalottenlök med gammal balsamvinäger… ordet ”gammal” är inte precis aptitretande – jag skulle föredra ”lagrad” till exempel! Och jag skulle definitivt inte tycka om att äta ”tjockt skuren tonfiskmage, rosastekt, täckt med en typ av smulpaj…” (en översättning av en fransk maträtt som gör att det vattnas i munnen) till kvällsmat!

En annan utmaning när man ska översätta maträtter är människors totala okunnighet om översättning. Hur många människor vet vad ”homity pie” eller ”bulgar” (även kallad bulgur, burghul, bourgouri, pourgouri) är? Hur ser det ut, hur smakar det…? Och vad gör man med ”ayam dan tembu satay”? Detta problem kan ibland lösas genom att rådfråga specialiserade ordböcker och internet, men jag vet fortfarande inte vad ”tembu” är. Att faktiskt inte ha sett eller smakat en ingrediens är emellertid definitivt ett handikapp. Sist men inte minst bör de översättare som inte bryr sig om mat eller ogillar utländsk mat undvika att översätta maträtter.

Att översätta maträtter är definitivt en utmaning, men att publicera engelskspråkiga utländska receptböcker t.ex. är inte mycket enklare. Litterae publicerade nyligen en bok på engelska med titeln ”Aubergines”, som innehåller recept från hela världen. Innan texten för denna bok var färdig fick seriösa beslut fattas angående måttsystem och språk – två mycket viktiga marknadsföringsfrågor.

Den brittiska marknadens behov skiljer sig avsevärt från de amerikanska och kanadensiska marknadernas behov. Vi kontaktade en leverantör i USA för att fråga om möjligheterna för att distribuera en bok i Amerika, och leverantören föreslog inte helt oväntat ordet ”aubergine” istället för ”eggplant”.

Redskapsterminologi är en annan sak som man vara försiktig med när man publicerar engelskspråkiga kokböcker. Britterna använder ordet ”frying pan” medan amerikanerna använder ordet ”skillet”. Britterna använder det franska uttrycket ”au bain-marie” när de kokar något i en behållare som placeras i en panna med vatten, medan amerikanerna föredrar ”double boiler” (även kallat double saucepan).

Ingredienser kan också vålla problem. Vissa ingredienser i exotiska recept är inte tillgängliga i västra Europa och därför måste man hitta en ersättande ingrediens antingen genom att kontakta författaren eller använda sin egen fantasi. Ett exotiskt recept från Filippinerna i boken ”Aubergines” till exempel innehåller ”heart of a banana flower”. Och även om den internationella handeln har fört med sig många ingredienser till Europa är chansen att hitta bananblommor extremt låg… Lösningen är en alternativ ingrediens med liknande smak och konsistens. I detta fall är palmhjärtan eller äpplen lösningen.

När det gäller mängd är det en annan historia. Den äldre generationen i England är van vid ”pounds”, ”ounces”, ”fluid ounces” och ”teaspoons/tablespoons”, medan den yngre generationen har infört metersystemet och talar om kilo och liter. I USA föredrar man ”cups”.

Sist men inte minst, se till att du inte översätter på tom mage eftersom det kan vara en riktig plåga…

0
error: Innehållet är skyddat