Under de senaste två årtionden, medan amerikanska presidenter har kommit och gått, har det funnits en oföränderlig punkt i USA:s och Mellanösterns relation – en man.
Få känner till hans namn, men nästa gång du ser en bild av en amerikansk president eller statssekreterare som möter en arabisk ledare kanske du lägger märke till att samma man sitter i mitten och viskar i deras öron.
Gamal Helal är ofta känd som ”mannen i mitten”.
”Det är vad de kallar mig ibland, mannen i mitten”, säger han.
”De flesta av de möten som vi gör i Mellanöstern är på tumanhand – vår ledare, den andra sidan och jag”.
Tolken står åter igen i centrum, för närvarande reser han runt i regionen med statssekreteraren Hillary Clinton och USA:s särskilda sändebud för Mellanöstern George Mitchell.
Vissa av de bästa råden som Hillary Clinton, George Mitchell och president Barack Obama kommer att få kommer vara från Gamal Helal.
Gamal Helal är en egyptisk koptisk kristen som kom till USA under det sena 70-talet för att studera. Han klättrade inom statsdepartementet och är nu den främste tolken.
Men han är även främste rådgivare i frågor som rör Mellanöstern, en röst av erfarenhet vars roll lovordas i Bill Clintons memoarer.
”Gamal ser världen som den är, inte som vi vill att den ska vara”, säger hans vän Aaron David Miller, en före detta främsta rådgivare i Mellanösternfrågor på statsdepartementet och författare till boken Much too promised land, om Amerikas ansträngningar att skapa fred i regionen.
”Och det är en unikt oamerikansk kvalitet. Vi som fötts här är alldeles för optimistiska och har en idealiserad föreställning om vad som krävs. Gamal, med sina egyptiska rötter men trots det en passion och kärlek för USA, har en mycket skarpare och bättre förståelse.
”Gamal blev en styrka inte bara när det gällde araberna utan även när det gällde israelerna som kom att beundra och respektera hans ärlighet och objektivitet. Jag har sett honom tala med statssekreterare och ibland presidenter på ett sätt som är fullkomligt anmärkningsvärt, ärligt och klart.”
Jämförelser med baseboll
Helal säger att hans arbete inte bara handlar om att översätta ord utan även att skapa en brygga mellan kulturer. Han berättar historier där han varit tvungen att förklara typiska sydländska uttryck som användes av statssekreteraren James Baker (som var från Texas) eller jämförelser som amerikaner gör med baseboll för arabiska ledare som inte har någon kunskap om dessa.
”Jag känner alltid ett stort ansvar under varje möte. Om jag inte hjälper de två sidorna att kommunicera – och kommunikationen inte når förbi språket och orden – känner jag att jag gjort ett dåligt arbete”,
”Att tolka är att se till att människor förstår inte bara meningen, utan även själva idén och konceptet och vart du vill komma. Ord är dynamiska – de är levande.”
Helal vill inte förråda förtroendet från dem som han översätter för och vill inte diskutera detaljer i samtal eller politik.
Men i en ganska nylig och sällsam intervju gav han en bister utvärdering om hur saker och ting ligger till i efterdyningarna av den israeliska militärens offensiv mot Gaza i december och januari.
”Det finns inga tvivel om att kriget i Gaza och vad Hamas har gjort har bromsat fredsprocessen”, säger han.
”Senator Mitchell skulle kunna ha varit i regionen för att tala om fredsprocessen, istället har han ett kortsiktigt eldupphör att handskas med.”
Hans syn på situationen är lika mycket formad av hans bakgrund som av det liv han har byggt i USA.
I sitt hem i Maryland, i förorterna till Washington DC, möter jag hans 13-åriga son Alex som är född i USA.
Tillsammans i deras vardagsrum visar de mig bilder av de mäktiga män som har blivit deras vänner: Bill Clinton, Dick Cheney, Colin Powell.
Alex är stamgäst på julfester i Vita huset och Observatoriet, sätet för vicepresidenterna.
Han har även bilder på sig själv där han sitter i den högste befälhavarens stol i det Ovala rummet.
Besvikelser
För Gamal Helal utgör bilderna en påminnelse om hur mycket tid som har gått och hur svårfångad freden är.
Han översatte Yasser Arafats ord 1993, under det banbrytande Osloavtalet med Israel som skrevs under på Vita husets gräsmatta.
”Jag trodde aldrig att jag skulle bevittna en dag som den. Det var historia. Jag hade levt den andra delen av den arabisk-israeliska konflikten från andra sidan när jag levde i Egypten”, säger Helal.
Men det har inte kommit en liknande dag sedan dess och Helal har många fler anekdoter om frustrationer och besvikelser än han har om positiva utvecklingar.
Som en del av hands bredare Mellanösternarbete översatte han år 1991 statssekreteraren James Bakers ultimatum till Saddam Husseins utrikesminister Tariq Aziz.
Under ett möte i Genève var budskapet: ”Dra er ut ur Kuwait annars kommer ni att drivas ut.”
”Det var mitt första stora möte. Vissa menade att jag döptes i elden. Det var verkligen nervskakande för mig”, säger han. ”Jag var mycket rädd. Jag bokstavligen skakade.”
Och han var där när fredsförhandlingarna misslyckades vid Camp David år 2000, den sista verkligen seriösa fredsansträngningen.
”Jag kommer ihåg att president Clinton och premiärminister Barak bad mig att tala med Arafat under förhandlingarna vid Camp David. Jag hade en bra relation med Arafat och kunde tala öppet med honom, kanske till och med säga saker som hans rådgivare inte skulle säga eller berätta för honom”, minns Helal.
”Jag spenderade en timme, en och en halv, med honom och han sade inte ett ord. Jag berättade allt jag ville säga om behovet av att inte missa den här chansen. Han lyssnade och lyssnade och lyssnade – mycket noggrant. Sedan tittade han på mig och sade ”Jag kan inte”.
Helal var tvungen att meddela president Clinton.
Tiden går ut
Nu är det Barack Obamas tur att försöka sig på den uppgift som ha frustrerat så många före honom.
Helal säger att den nya presidenten är engagerad, men realistisk över vad han kan åstadkomma.
”USA kommer inte att tvinga något till någonting. Vi kan erbjuda energi, entusiasm och stöd. Men parterna måste svara på frågan – vill vi ha fred eller inte? Och om de vill det, hur ska de göra för att uppnå den?”
Men både han och Aaron David Miller är oroliga över att tiden för fred håller på att gå ut medan samtalen går mot slutet av lösningen med två stater.
”Jag tror inte på tickande klockor, men jag har sett detta nu under en lång tid. Och de förändringar som har skett i regionen har redan försvagat de som vill skapa fred och förstärkt de som inte har tiden som
Helal talar också om att ändra verkligheten på marken, om Hamas makt i Gaza, de växande israeliska bosättningarna. Benjamin Netanyahus sannolika maktåtertagande ses också som en motgång.
”Om vi missar den här chansen och fred inte kan uppnås inom en snar framtid tror jag att verkligheten på marken kan göra det omöjligt. Jag tror inte att det finns mycket tid över för fredsidén att segra mellan israeler och palestinier”, säger tolken.
På marken i Mellanöstern har Hillary Clinton stått ansikte mot ansikte med verkligheten, där hon uttryckt sin egen oro över den konflikt som så ofta handlar om historien och dåtiden.
”Tiden är det väsentliga. Vi har inte råd med fler motgångar och förseningar eller ånger över vad som skulle kunna ha varit om andra beslut hade tagits. Och nu är inte rätt tid för motanklagelser. Det är dags att titta framåt.”
