CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till rumänska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till rumänska!


Niculaie Morariu


Luminisa Barnutiu


Sebastian Rusu


Ionela Vasiliu


Tatiana Cristea


Rasvan Muresan


Romanskt språk. Med rumänska avses vanligen dakorumänska, som är officiellt språk i Rumänien och Moldavien (jämför moldaviska). De dakorumänska dialekterna skiljer sig inte nämnvärt åt utan utgör en relativt homogen dialektgrupp. Dakorumänskan är en av huvuddialekterna inom rumänskan i vidare mening; de övriga är arumänska, meglenorumänska och istrorumänska.

Arumänerna (även kallade aromuner, zinzarer eller macedorumäner) är uppskattningsvis 40 000 och bor i Makedonien, Albanien och Grekland. Ytterligare några hundra tusen finns runtom i världen. Endast en del av dessa talar i dag arumänska. Meglenorumänerna (även kallade megleniter) är bara drygt 5 000 i Makedonien och Grekland. Arumäner och meglenorumäner kallas ofta vlacher. Sydväst om staden Rijeka i Istrien bor de 800 istrorumänerna. Deras språk har starkt påverkats av kroatiska och italienska. Med rumänska menas i fortsättningen av denna artikel dakorumänska.

Dakorumänerna utgör majoriteten av befolkningen i Rumänien, 20 miljoner, mer än 90 % av landets befolkning, och i Moldavien 3 miljoner, dvs. 65 % av befolkningen där. Dessutom talas (2006) rumänska som modersmål av 312 000 i Ukraina, 150 000 i Ryska federationen, 149 000 i Israel och 116 000 i USA.

De äldsta rumänska texterna stammar från 1500-talet, och ett brev från 1521 anses vara den äldsta sammanhängande rumänska texten. Den första fullständiga bibelöversättningen (1688) kom att spela en stor och enande roll för normaliseringen av den skrivna rumänskan. Denna användes dock endast i begränsad utsträckning som skriftspråk eftersom kulturlivet i Transsylvanien dominerades av tyska och till viss del av ungerska, medan grekiska och fornkyrkoslaviska dominerade i Moldova och Valakiet. När fornkyrkoslaviskans ställning som kyrkospråk försvagades inom det turkiska väldet ersattes den emellertid av de olika folkspråken, och rumänska blev under 1700-talet officiellt kyrkospråk, vilket innebar en stor prestigehöjning.

I slutet av samma sekel intresserade man sig för rumänskans latinska ursprung, och en nationalistiskt färgad språkideologi, den s.k. transsylvanska skolan, formades av Samuil Micu, Gheorghe Șincai och Petru Maior. Rumänska hade dittills skrivits med kyrilliskt alfabet, men de nämnda ville införa det latinska, vilket dock inte skedde förrän 1860. De normaliserade språket och verkade för dess användning i skolor och administration. Deras verk består till stor del än i dag. Micu skrev 1780 den första någorlunda riktiga rumänska grammatiken, och en romaniseringsprocess vidtog. En stor del av det slaviska ordförrådet ersattes med framför allt franska (och i mindre utsträckning italienska) inlån, och en starkt franskorienterad kultursyn började vinna insteg. Till följd av dessa tidiga språkreformer brukar man dra en gräns mellan äldre och modern rumänska vid ungefär 1800. Vissa smärre språkreformer genomfördes 1953, men efter kommunismens fall har man till viss del återgått till det äldre bruket.

Språket i Moldavien är detsamma som i Rumänien. Det kyrilliska alfabetet återinfördes dock där efter den sovjetiska annekteringen, och detta sades även officiellt vara ett led i sovjetiseringen och skapandet av en moldavisk identitet inom det sovjetiska systemet. Under Stalintiden försökte man till och med hävda att moldaviska och rumänska var slavisk-romanska språk och att moldaviskan var så starkt påverkad av ryskan att den var ett eget språk. Numera är språknormen densamma, och 1990 återinfördes det latinska alfabetet i Moldavien, även om parlamentet i Moldavien återinförde beteckningen moldaviska 1994.

Rumänskan utsattes aldrig – som de andra romanska språken – för renässansens latinisering. Detta, jämte den starka slaviska och allmänbalkanska påverkan, utmärker rumänskan. Ordförrådet är till sin huvuddel av latinskt ursprung; en förhållandevis stor del av den gemensamma romanska ordskatten saknas visserligen i rumänskan, men denna har å andra sidan en del äldre latinska ord som försvunnit från de andra romanska språken. Det sydslaviska inflytandet, liksom det franska, är stort. I övrigt finner man grekiska, turkiska och ungerska lånord, samt numera även engelska. Det ryska inflytandet har inskränkt sig till den politiska vokabulären och har i praktiken försvunnit efter kommunismens fall.

Den fonetiska utvecklingen har varit relativt konservativ. Två slående avvikelser från den allmänna romanska fonetiken är dock användningen av den slutna, orundade centralvokalen [ɨ], som förekommer i slaviska språk, och den halvslutna, orundade centralvokalen [ə], som visserligen finns i de andra romanska språken men bara i obetonad ställning, medan den i rumänskan är vanlig även i betonad ställning. Genom att man sent övergick till latinskt alfabet är skriftbilden tämligen lik uttalet. Några nya bokstäver har emellertid tillkommit: ț [ts], ș [ʃ], â och î, båda [ɨ], samt ă [ə]. Efter en reform 1993 har â i stor utsträckning ersatt î.

Utmärkande för formläran är att rumänska som enda romanska språk behållit en rest av latinets kasusböjning i och med att man skiljer nominativ/ackusativ från genitiv/dativ och i vissa fall från vokativ. I det sista fallet har emellertid en slavisk form på -o kommit in i femininum. Rumänska har efterställd bestämd artikel: lupul ’vargen’ (av lup ’varg’), lupului ’vargens’, ’åt vargen’ (genitiv/dativ). Artikeln är dock som i de flesta romanska språk bildad på latinets demonstrativpronomen ille. Latinets neutrum har behållits, men det har övergått till ambigent genus, dvs. maskulinum i singularis och femininum i pluralis.

Rumänskan har liksom andra romanska språk utvecklat en sammansatt perfektform, bildad av verbet avea ’ha’ + perfekt particip, och den ursprungliga enkla latinska formen utan hjälpverb används i standardrumänskan bara i skriftspråket, vilket också är fallet med pluskvamperfekt. Däremot finns det ingen sammansatt pluskvamperfekt i talspråket, utan där används helt enkelt den sammansatta perfektformen. För futurum finns fyra olika sammansatta bildningssätt men inget enkelt. Adverben har oftast samma form som adjektiven, och de i de andra romanska språken så ofta förekommande adverben på -ment(e) saknas helt.

Liksom i spanska och sardiska används en preposition för att markera en känd person som direkt objekt. I rumänska används prepositionen pe, tidigare pre (av latin per ’genom’), medan de andra har a (av latin ad ’till’). Ett typiskt balkandrag är den sällsynta användningen av infinitiver; de ersätts normalt med att-satser.

Artiklar om rumänska


    Kontakt

    Namn

    E-post

    Meddelande