CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till litauiska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till litauiska!


Stanislovas Milneris


Saule Paulauskyte


Natalija Lalyte


Justina Veckyte


Morkus Dulksnys


Algirdas Lazdauskas


Baltiskt språk, officiellt språk i Litauen. Det talas (2006) som modersmål av drygt 3 miljoner, varav 3 miljoner i Litauen, 39 000 i USA, 31 000 i Ryska federationen, 13 000 i Lettland, 11 000 i Tyskland, 10 000 i Vitryssland, 9 000 i Canada, 7 000 i Polen, 4 000 i Kazakstan, 3 000 i Australien.

Av andra språk är det mest likt lettiska. Det litterära språket och de första böckerna på litauiska härrör från 1500-talet.

Litauiskan är relativt föga påverkad av andra språk och anses vara ett av de ålderdomligaste indoeuropeiska språken, varför det spelar en viktig roll inom jämförande språkvetenskap. (Den litauiskan närstående, men sedan 1600-talet utdöda, preussiskan var dock ännu ålderdomligare.) Trots att språket bevarat mycket av sin särart finns det lånord från t.ex. polska: arbata ’te’, bulvės ’potatis’, från vitryska: mėsa ’kött’ och från tyska: bulius ’tjur’.

Litauiskan har två huvuddialekter: augštaitiskan och (i nordvästra Litauen) žemaitiskan. Skriftspråket är baserat på augštaitiskan väster om Kaunas. I motsats till žemaitiskan (som har flera tonaccenter) har augštaitiskan endast en fallande och en stigande. Tryckaccenten är rörlig. Varken denna eller ordintonationen anges i vanlig skrift. I vissa fall är det bara tonaccenten som skiljer betydelsen, t.ex. antis (fallande ton) ’anka’, antis (stigande ton) ’barm, bröst’.

Litauiska substantiv kan vara maskulina eller feminina eller också (i begränsad omfattning) ha ett tredje neutralt genus. Liksom i lettiskan saknas såväl bestämd som obestämd artikel. Substantivens och adjektivens böjning är mer omfattande än i lettiskan. Deklinationer med sju kasus finns för substantiv på -as (vakaras ’kväll’), -is och -ys (brolis ’bror’), -a (galva ’huvud’), -ė (saulė ’sol’), i mindre utsträckning på -is (širdis ’hjärta’) och på -us (sūnus ’son’). Ett exempel: nominativ vyras ’man’, genitiv vyro, dativ vyrui, ackusativ vyrą, instrumentalis vyru, lokativ vyre och vokativ vyre!; pluralis nominativ vyrai, genitiv vyrų, dativ vyrams, ackusativ vyrus, instrumentalis vyrais, lokativ vyruos, vokativ vyrai! I vissa dialekter finns även illativ (t.ex. vakaran ’på kvällen’), vilket utnyttjas av vissa författare. I alla deklinationer kan lokativändelsen falla: galvoj(e) ’i huvudet’, vandeny(je) ’i vattnet’. I litterärt språk styr prepositionerna (både i singularis och pluralis) endera genitiv, ackusativ eller instrumentalis. Det finns dock ett par prepositioner som kan styra två eller tre kasus. Litauiskan har ett rikt system för diminutiver, t.ex. över 40 olika former av motina ’mor’ (med betydelsen ’lilla mor’), bl.a. mamužytėlužėlė och mamelužytužėlė.

Adjektiven har i maskulinum singularis former på -as, -us, -is: mažas ’liten’, aiškus ’tydlig’, geležinis ’av järn’. Exempel på komparering i maskulinum och femininum: geras/gera ’god’ – geresnis/geresnė ’bättre’ – geriausias/geriausia ’bäst’. Endast ett fåtal adjektiv finns i neutralt genus, bl.a. balta ’vitt’, žalia ’grönt’. Räkneorden från ett till tio är: vienas, du, trys, keturi, penki, šeši, septyni, aštuoni, devyni, dešimt; 11–19 bildas på -lika: vienuolika, dvylika … devyniuolika. Personliga pronomen (’jag’ – ’du’ – ’han/hon’): aš, tu, jis/ji; i pluralis mes, jūs, jie/jos. Possessiva (’min’ och ’din’): mano, tavo; i pluralis mūsų, jūsų.

Verben har fler tempusformer än i lettiska: presens dirbu ’jag arbetar’, preteritum dirbau, upprepad preteritum dirbdavau, futurum dirbs, perfekt esu dirbęs, pluskvamperfekt buvau dirbęs, futurum exaktum būsiu dirbęs. Också participsystemet är rikare än i lettiskan. Participformerna kan hänvisa till tiden då något sker, eller till platsen där något sker: miegamas laikas ’tid då man måste sova’, gyvenamas namas ’hus där man bor’. Ett speciellt nödvändighetsparticip har ändelsen -tina(s): visiems tai žinotina ’alla måste veta det’.

Frågesatser inleds med frågepartikeln ar och har rak ordföljd: ar jūs mokate lietuvių kalbą? ’kan Ni litauiska språket?’ Svaret är taip ’ja’ eller ne ’nej’.

Kvinnor får sina familjenamn enligt reglerna: 1) ogifta kvinnor namn på -aitė, -ytė, -(i)ūtė, utgående från faderns efternamn: Budrys – Budrytė, Mickevičius – Mickevičiūtė; 2) gifta kvinnor på -ienė, utgående från makens efternamn: Jonikas – Jonikienė,Sutkus – Sutkuvienė.

Alfabetet bygger på det latinska (kompletterat med olika diakritiska tecken) och återspeglar en blandning av gammal och mer modern stavning. Bokstäverna į och y betecknar [i:]; ų och ū [u:]; ą och (i vissa fall) a [a:]; ę [ɛ:]; ė [e:]; e [ɛ] (i vissa fall [e]). Den frekventa diftongen uo skiljs från o, som förekommer i främmande ord. Bokstaven i framför a, ą, o, u, ū, ų betecknar palatalisering av den föregående konsonanten och inte något ljud i sig, t.ex. galiu ’jag kan’, sakiau ’jag sade’, vaisius (ackusativ pluralis) ’frukter’.

Vid svenska universitet har det undervisats i litauiska (jämte lettiska) i Uppsala på 1930-talet och periodvis i Lund och Stockholm efter 1950. Sedan 1970 är litauiska ett självständigt ämne för såväl grund- som forskarutbildning vid Stockholms universitet.

Artiklar om litauiska


    Kontakt

    Namn

    E-post

    Meddelande