CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till japanska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till japanska!


Chikae Taisuke


Takagaki Kannon


Yahiro Saika


Tagawa Jin


Miyamoto Katsuko


Eto Eizan


Språk som talas i hela det japanska öriket, från Hokkaido i norr till Ryukyuöarna i söder, av 127 miljoner (2009). De dialektala skillnaderna är ibland avsevärda, i synnerhet mellan huvudöarna och Ryukyuöarna. På huvudön Honshu kan man dela upp dialekterna i en östlig grupp kring Kantoslätten med Tokyo som centrum och en västlig grupp kring Kansaiområdet med Osaka som centrum. Genom massmediernas utbredning har dock ett fungerande riksspråk baserat på Tokyodialekten utvecklats. Förutom i Japan talas (2006) japanska som modersmål av 483 000 i USA, 306 000 i Brasilien, 74 000 i Kina, 42 000 i Australien, 40 000 i Peru, 37 000 i Canada, 37 000 i Tyskland, 25 000 i Storbritannien, 24 000 i Singapore, 22 000 i Frankrike och 21 000 i Sydkorea.

På Hokkaido talas vid sidan av japanska även ainu av en liten del av de ca 30 000 personer av ainuhärkomst som är bosatta där.

Det japanska f-ljudet ligger dock närmare ett engelskt h och någon motsvarighet till l och r finns inte. Det japanska r-ljudet låter som ett mellanting mellan ett svenskt l, tungspets-r och d-ljud.

Det finns fem vokaler i den moderna japanskan: a, i, u, e, o. Dessa kan stå ensamma och vara stavelsebildande eller bilda stavelser tillsammans med en konsonant. Konsonanterna kan aldrig stå ensamma, med undantag av stavelsebildande n, utan måste följas av en vokal för att bilda stavelse. Varje stavelse kan vara antingen kort eller lång; det enda särskiljande är här just längden, vokalljudet som sådant förändras inte. Lång vokal brukar i latiniserad form antingen markeras med ett längdstreck ovanför vokalen (t.ex. ā) eller genom att den dubbleras (t.ex. aa). Tryckaccent saknas i japanskan, och något motsvarande det kinesiska tonsystemet finns inte heller. Stavelselängden spelar en viktig roll i detta ”platta” uttal.

Det faktum att konsonant, på ett undantag när, måste följas av vokal påverkar formen hos lånord från europeiska språk och även uttalet av utländska ortnamn. Så ”förvandlas” t.ex. det engelska ordet strike ’strejk’ till sutoraiki, vår svenska huvudstad Stockholm blir Sutokkuhorumu. Göteborg med sitt för japanskan så främmande ö-ljud blir Eetebori.

Substantiven i japanskan skiljer inte på singular- och pluralform. Bestämd och obestämd form saknas, likaså genus- och kasussystem. Personliga pronomen i egentlig mening saknas också. I deras ställe används en rik flora av substantiviska ord, vilka i varje talsituation varierar beroende på den inbördes relationen mellan talaren, den tilltalade och, i förekommande fall, den omtalade. I detta sammanhang tas hänsyn till såväl hierarkiska förhållanden som graden av intimitet och släktskap, kön och ålder.

Verb och adjektiv kan i många fall ta samma böjningsändelser, och det är inte så mycket tempusaspekten som betonas utan t.ex. huruvida en handling (eller ett tillstånd) är fullbordad eller pågående, självupplevd eller känd ryktesvägen. Till verb- eller adjektivstammen kan en eller flera grammatiska böjningsändelser fogas, t.ex. taberu ’jag äter’, tabetai ’jag vill äta’, tabetakunai ’jag vill inte äta’, tabetakunakatta ’jag ville inte äta’, tabetakunatta ’jag har fått lust att äta’, tabetakunakunatta ’jag har inte längre lust att äta’.

Verbet kommer sist i satsen, objekt före verb och bestämning före huvudord, inklusive vad som motsvarar svenskans relativbisats. Subjektet i satsen kan sättas ut eller vara underförstått. Enstaviga grammatiska småord, partiklar (även kallade postpositioner), visar sambandet mellan satsens olika komponenter, t.ex. Anna och kamera relateras till varandra genom partikeln no i ett ägandeförhållande: Anna no kamera ’Annas kamera’. I satsen nihon no kamera ’en japansk kamera’ binds de två komponenterna lösligare samman. I Tōkyō ni iru ’jag befinner mig i Tokyo’ markerar partikeln ni befintlighet, men riktning i Tōkyō ni iku ’jag åker till Tokyo’. Det finns även en mängd partiklar som kommer sist i satsen, t.ex. ka, frågepartikeln, ne ’eller hur’, yo eller wa, emfatisk partikel.

Relationen mellan talare och tilltalad eller talsituationen i övrigt markeras i japanskan inte bara i ordvalet utan även genom en kombination av vissa prefix, ändelser och hjälpverb. Verbformer och användandet av slutpartiklar skiljer sig också delvis mellan kvinnors och mäns språkbruk.

När det kinesiska skriftsystemet infördes i Japan, troligen i början av 400-talet, blev detta upptakten till ett gigantiskt kunskapsflöde från det kinesiska fastlandet över Koreanska halvön till Japan. Livliga ömsesidiga kontakter förekom fram till mitten av 800-talet. Kinesiskan kom att spela en roll liknande latinets i Sverige. I början nöjde man sig med att skriva på kinesiska, men i mitten av 700-talet hade manyogana utvecklats, ett system av kombinerad användning av kinesiska skrivtecken, där dessa dels användes för att ange ett betydelseinnehåll, dels för att fonetiskt representera inhemsk japansk vokabulär. Den första ännu existerande poesisamlingen på ”ren” japanska, Manyoshu, har givit namn åt detta skriftsystem. Det visade sig dock ganska snart vara ytterst klumpigt att använda då det inte alltid framstod klart vad som skulle anses betydelsebärande respektive utläsas fonetiskt.

Mot slutet av 800-talet utvecklades ett inhemskt fonetiskt skriftspråk baserat på en reducerad, skönskriven version av vissa kinesiska skrivtecken, som vart och ett fick representera en japansk stavelse. Enligt traditionen var det kvinnorna vid hovet som skapade denna skrift, vilken i början benämndes kvinnoskrift, sedermera hiragana. Redan i början av 900-talet hade hiragana fått sin nuvarande form.

Ungefär parallellt med hiragana utvecklades vid buddhisttemplen ytterligare en inhemsk, fonetisk stavelseskrift, katakana. Även denna utgick från vissa kinesiska skrivtecken, flera av dem samma som motsvarigheten i hiragana, men i stället för att använda en reducerad form av hela tecknet bröt man ut en del av det till ett separat stavelsetecken. Det dröjde ett par hundra år innan katakana fick sin nuvarande standardiserade form. Båda dessa stavelseskrifter kallas med en gemensam term för kana.

I början användes hiragana för japanska ord, kinesiska skrivtecken för kinesiska lånord och katakana för t.ex. anteckningar i marginalen och uttalsangivelser. Med tiden utvecklades den moderna japanskans system, där kinesiska skrivtecken (kanji) används för substantiv, verbstammar och adjektivstammar, oberoende av om de från början var lånord från kinesiskan eller inte. Hiragana används för böjningsändelser, grammatiska partiklar och många adverb, och katakana används för lånord från t.ex. engelska, tyska, franska och portugisiska samt för utländska personnamn och ortnamn. Genom att ett och samma kinesiska skrivtecken kan ha kommit in i Japan under olika tider och med olika uttal, samtidigt som det även kan utläsas på japanska i ett slags approximativ översättning av den betydelse det representerar i olika kinesiska lånord, kan ett och samma kinesiska skrivtecken uttalas på flera olika sätt i japanskan.

I moderna massmedier, reklam och t.ex. firmanamn används katakana ofta som ett medel att rikta uppmärksamheten till ett visst ord eller uttryck, skapa en logotyp eller liknande.

Japanska kan också transkriberas med latinska bokstäver, romaji. Det vanligaste är Hepburnsystemet, där vokalerna har samma ljudvärde som i spanska, konsonanterna samma uttal som i engelska.

Japanskans släktskap med andra språk har inte definitivt klarlagts, och åsikterna går isär om huruvida japanska och ainu är besläktade språk eller inte. Mycket tyder dock på att japanskan åtminstone är besläktad med koreanskan; bl.a. uppvisar dessa två språk stora grammatiska likheter. Det anses också som högst troligt att dessa två språk kan föras till den altaiska språkgruppen, dit tungusiska, mongoliska och turkiska språk räknas. En del forskare hävdar att vissa drag i språket, t.ex. det lilla antalet vokaler, tyder på släktskap även med språk som talas i Malaysia och Polynesien. Teorier om att japanskan skulle vara besläktad med burmesiska, tibetanska eller tamil har också framförts.

Trots att antalet kinesiska lånord i japanskan är imponerande uppvisar dessa två språk ingen släktskap. Man brukar räkna med att ca 50 % av det totala japanska ordförrådet har sitt ursprung i kinesiskan, men andelen kinesiska lånord varierar naturligtvis beroende på sammanhanget. Den är som regel betydligt större i skriftspråket än i talspråket; skillnaden torde vara som störst mellan fackprosan och det allra vardagligaste talspråket. Då kinesiska och japanska skiljer sig starkt åt uttalsmässigt har uttalet av lånord från kinesiskan antagit en japaniserad, ofta förenklad, form. En följd av denna process är att antalet homonymer är avsevärt, och stor vikt har kommit att läggas vid den skriftliga representationen av språket, eftersom det annars ibland kan vara svårt att identifiera ett givet ord.

Kontakt

Namn

E-post

Meddelande