CE översättningsbyrå

Att välja en pålitlig och professionell översättningsbyrå för översättning av era dokument är otroligt viktigt. Vi på CE förstår viktigheten i att kommunicera ert budskap på ett klart och tydligt sätt. Med hjälp av ett dedikerat team av kvalificerade översättare kan vi konvertera ert material till och från över 70 språk. Och vi gör det gärna till personer som behöver översättning till estniska!

Vad kostar det och när kan översättningen vara klar?

Skicka ett mail till info@ce.se, bifoga filerna som skall översättas och beskriv uppdraget så utförligt som möjligt. Ange företag, namn, adress, telefonnummer samt till vilka språk översättningen ska göras, så återkommer vi inom kort med prisförslag och leveransdatum på projektet.

Tveka inte att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!

Översättningsproceduren

1. Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

2. Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras


3. Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

4. Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet


5. Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

6. Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete



Vi översätter till estniska!


Viiu Levandi


Oie Kabin


Jaagup Oja


Krista Rebane


Raul Tamm


Leho Ruutel


Ett finsk-ugriskt språk som talas som modersmål av drygt 1 miljon (2010), varav merparten i Estland (ca 950 000) samt av grupper om minst 10 000 personer i Ryska federationen, USA, Canada, Finland och Sverige.

På 1840-talet började beteckningen eestlane ’est’, Eesti ’Estland’ etc. ersätta de äldre maarahvas, egentligen ’lantfolk’, och maamees, egentligen ’lantman’, ’lantbo’. De nya beteckningarna härrör från äldre källor, t.ex. Tacitus ”Aestiorum gentes”, där de dock inte syftade på esternas finsk-ugriska förfäder utan på olika baltiska folk.

Estniskan består av två huvuddialekter: nordestniska och sydestniska. Skillnaderna mellan dessa är mycket djupgående i såväl ljud- som formsystem. I många fall överensstämmer sydestniskan med finskan, t.ex. i fråga om avsaknad av vokalen õ i vissa fall (jämför t.ex. sydestniska palama ’brinna’ och finska palamaan med nordestniska põlema) och i fråga om bruket av pluralkaraktären -i- (jämför t.ex. sydestniska härile ’till oxarna’ och finska härjille med nordestniska härgadele). Både finskan och sydestniskan har även s.k. vokalharmoni, som innebär att första stavelsens vokal i ett osammansatt ord påverkar vokalismen i resten av ordet. I andra fall uppvisar sydestniskan helt egna utvecklingar och former. Både sydestniskan och nordestniskan indelas i sin tur i underdialekter.

De olika böjningsformerna bildas med ändelser, stamvariation eller en kombination av dessa. Nomenböjningen omfattar 14 kasus. Syntaktiska relationer, såsom subjekt och objekt, uttrycks med nominativ, genitiv och partitiv. Övriga kasus har huvudsakligen adverbiella funktioner. De inre lokalkasusen anger framför allt lokala relationer: linnas ’i staden’: linnast ’från staden’, linna ’in i staden’. Ägande uttrycks med ett yttre lokalkasus, t.ex. Isal on uus auto ’far har en ny bil’, egentligen ’hos-far är (en) ny bil’. Verbsystemet är tämligen rikt på former. I personböjningen finns vid sidan av de vanliga tre personerna i singularis och pluralis också en opersonlig, s.k. impersonalis, t.ex. palutakse ’man ber’, som många gånger motsvarar svenska passivformer som det sägs men som också bildas av intransitiva verb, t.ex. tullakse ’man kommer’. Estniskan har fyra tempus – presens, imperfektum, perfektum och pluskvamperfektum – och fem modus: indikativ sina palud ’du ber’, imperativ palu! ’be (du)!’, konjunktiv sina paluksid ’du skulle be’, narrativ sina paluvat ’du lär be’ och jussiv sina palugu ’du må be’. I syntaxen bär växlingen mellan partitiv och genitiv (eller nominativ) många viktiga betydelser, liksom i övriga östersjöfinska språk. I estniskan används också en del förstärkande partiklar, som bidrar till språkets delvis analytiska prägel.

Det standardestniska ljudsystemet som bygger på nordestniska dialekter omfattar 9 vokaler och 17 konsonanter. Skriften är fonematisk, och korta ljud tecknas med en bokstav medan långa (och överlånga) ljud dubbeltecknas; jämför kalas ’i en fisk’: kallas ’strand’; tema ’han’, ’hon’: teema ’tema’. Till vokalernas stora andel i språket bidrar de mycket talrika diftongerna. Betoningen ligger på första stavelsen i ordet. I skriften markeras inte de palataliserade konsonanterna [lj], [nj], [sj] och [tj], som är betydelseskiljande; jämför t.ex. palk ’lön’: palk (uttalat med ett palataliserat, dvs. j-haltigt l) ’bjälke’. I ordböjningen förekommer stadieväxling hos alla vokaler (inklusive diftonger) och alla konsonanter utom j. Stadieväxlingen yttrar sig i ljudväxlingar eller ljudbortfall; jämför ratas ’hjul(et)’: ratta ’hjul(et)s’; rada ’stig(en)’: raja ’stig(en)s’; tuba ’stuga(n)’: toa ’stuga(n)s’. Betydelser kan också åtskiljas genom skillnader i kvantitet. Skillnaden mellan andra och tredje kvantiteten markeras dock vanligen inte i skriften; jämför lina (första kvantitet) ’lin’: linna (andra kvantitet; lång stavelse) ’stadens’: linna (tredje kvantitet; överlång stavelse, uttalas med extra långt -nn-) ’in i staden’.

Det estniska ordförrådet innehåller förutom inhemska element också lånord från olika språk. I förhistorisk tid lånades ord från baltiska språk och germanska språk. I senare tid har estniskan tagit över ord från tyska, ryska, svenska, finska och – i synnerhet syddialekterna – lettiska. Särskilt intresse tilldrar sig de ca 50 ord som har konstruerats av språkvårdare och tagits upp i språket, t.ex. veenma ’övertyga’ och raal ’dator’.

Från 1600-talet och in på 1800-talet var två estniska skriftspråk i bruk: ett byggde på den nordliga dialekten och ett på den sydliga. Långt in på 1700-talet utgjordes den litteratur som publicerades på dessa skriftspråk så gott som uteslutande av religiösa texter, skrivna av tysktalande och avsedda för prästerskapet. Under 1800-talet började estniskan odlas, och det nordliga skriftspråket undanträngde det sydliga. Av särskilt intresse är den målmedvetna uppodling av det estniska skriftspråket som är förknippad med namnen Johannes Voldemar Veski och Johannes Aavik. De utvecklade under 1900-talets början estniskans möjligheter inom ordbildning, grammatik och ordförråd. Veski byggde härvid framför allt på de estniska dialekterna och Aavik på finskan och på nykonstruktioner. Språkvården har fortfarande en stark ställning och åtnjuter stöd och sympati från högsta ort.

Estniska hör till den östersjöfinska gruppen inom de finsk-ugriska språken. Denna grupp har sin huvudsakliga utbredning runt Finska viken. Estniska företer störst likheter med votiska. Likheten med finska är ungefär som likheten mellan svenska och danska eller mellan spanska och portugisiska. Från finskan skiljer sig estniskan framför allt i ljudsystem och ordförråd. Skillnaderna har i många fall uppkommit genom att estniskan har undergått förändringar. Så har t.ex. vokaler fallit bort inuti och i slutet av ord; jämför estniska ostma ’köpa’ med finska ostamaan. Estniskan har också vissa ljud som saknas i finskan, t.ex. en central till bakre, halvöppen vokal som skrivs õ. I andra fall företräder estniskan ett ursprungligare ljudskick, t.ex. genom att vissa långa vokaler som har diftongerats i finskan har bevarats, t.ex. estniska noor mees ’ung man’ men finska nuori mies. Ljudutvecklingarna har gjort estniskans formsystem mindre regelbundet, och flera böjningstyper finns både i deklination och i konjugation. Det morfologiska systemet uppvisar emellertid grundläggande överensstämmelser med de övriga östersjöfinska språken.

Kontakt