Vår beprövade arbetsmetod

Kontakt

ikona optKontakta oss redan idag per telefon eller e-post

Översikt

ikonhus optVi diskuterar och analyserar jobbet som ska göras

Prisförslag

ikondokument optNi får en gratis och tydlig offert med utförandedatum

Plan

ikonkalender optEn detaljerad projektplan tas fram för arbetet

Utförande

ikongubbe optVåra duktiga experter genomför uppdraget

Resultat

ikonstjärna optHög kvalitet, nöjda kunder, fortsatt samarbete


 

Man opt

Jag representerar ett företag och behöver en gratis offert!

Vi är riktigt glada över att du har hittat till vår hemsida! Fyll i vårt korta formulär så tar vi det därifrån.

Offertformulär
Tjej opt

Jag är frilansare och vill arbeta med er!

Tack för att du har valt oss! Var god använd registreringsformuläret genom att klicka på knappen nedan och påbörja kvalificeringsproceduren.

Registrering

CE översättningsbyrå i siffror

18

år i branschen

71

språk

575

ämnesområden

2 501

professionella översättare

6 204

kunder över hela världen

30 942 000

översatta ord


 

0 %

startavgifter


10 %

ny-kund-rabatt


48 %

tillväxt förra året


100 %

nöjd-kund-garanti



 

5/5

Stjärnor opt

Urval av kundomdömen

  • Vi blev tipsade om CE översättningsbyrå för flera år sedan av vår största kund, ett Fortune 500-företag. Nu använder vi dem för alla våra översättningsprojekt. De flesta av våra projekt har mycket snäva tidsramar men vi kan alltid lita på att CE levererar i tid och håller sig innanför vår budget. Det är dessutom ett nöje att samarbeta med vår projektledare tack vare snabba och utförliga svar.

  • Vi är ett globalt företag, men har precis börjat att översätta vårt marknadsföringsmaterial till några nya språk. CE var villiga att ta på sig vårt lilla jobb men fick oss att känna oss som en stor kund. Både deras service och professionella personal förtjänar högsta betyg. Vi fick hela tiden information om hur projektet hanterades och personalen upprätthöll kontakten tills jobbet var fullständigt avslutat.

  • CE levererade högkvalitativa översättningar snabbare än vad vi tidigare upplevt med andra leverantörer. Tack vare dem blev vår översättningsprocess transparent och pålitlig, vilket gjorde det möjligt för oss att planera exakta tidsscheman för lanseringen. Med dem som partner i vår process, kunde vi ägna oss åt att fokusera på vårt eget arbete.

  • Vi har arbetat med CE översättningsbyrå i över 10 år och är mycket nöjda med vårt samarbete. Trots att vi är verksamma inom en krävande bransch som omfattar översättning av vetenskapliga och medicinska texter med väldigt branschspecifik terminologi, har deras team alltid lyckats uppfylla våra krav till fullo.

  • CE var oumbärliga vid genomförandet av vårt företags internationella satsning. Deras kompetenta team hjälpte oss att översätta viktiga webbsidor till åtta utländska språk, snabbt och professionellt. Nu har vi högre trafik från marknader som vi försöker etablera oss på och det är både nytt och spännande.


Senaste artiklar om språk, lingvistik och översättning

Stör du dig på stavfel?

En ny studie visar att reaktioner på stavfel kan säga mycket om din personlighet. Människor som påpekar fel i s...

Översättare prisas

Översättaren Sophie Sköld har tilldelats 2017 års Elsa Swenson-stipendium. Sophia Sköld som har översatt...

Sweet City – ett nytt och roligt lärspel i svenska som andraspråk

Rekordmånga nyanlända elever befinner sig idag ute i de svenska skolorna. De kommer från olika platser och har o...

Språkfrågor – citat, öppen dager och entourage

Hur skriver man citat inne i ett annat citat?När ett citat i löpande text innehåller ett annat citat omges d...


Länder • Världen • Globalt

24-timmarskulturen på väg bort i Japan

Brist på arbetskraft har fått flera japanska restaurangkedjor att korta sina öppettider. Hundratals restauranger...

Danska fastigheter allt hetare för svenska bolag

Svenska fastighetsbolag har fått upp ögonen för Danmark. Sedan slutet av 2015 har svenska aktörer investerat i...

Venezuela förbjuder spanska CNN

Venezuelas regering förbjuder CNN:s spanskspråkiga tv-kanal i landet. Landets styre anklagar CNN för att sprida...

Kinesiska Weibo nu större än Twitter

Den kinesiska mikrobloggen Weibo har nu för första gången blivit större än sin amerikanska rival Twitter på b...


  • Varför blir Google translate inte bättre?

    De flesta på jorden förstår inte varandra. I 60 år har tekniker försökt lösa språkförbistringen med datorer. Problemet är att det inte går.

    En av de mest kända meningarna i svensk litteraturhistoria är inledningen på August Strindbergs roman Hemsöborna:

    “Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.”

    Om man stoppar in den meningen i världens mest använda maskinöversättningsverktyg, Google translate, översätter den till engelska och sedan översätter den tillbaka till svenska blir resultatet:

    “Han kom som en storm på April 1 kväll och hade ett Höganäs skvalpar i en åtstramningar i halsen”.

    Det är antagligen inte något som skulle ge en plats i den svenska litteraturkanonen. Maskinöversättningen har gjort stora framsteg, men hur långt bort är ett verktyg som på allvar river språkbarriärerna? Tyvärr är svaret en besvikelse för teknikoptimisterna.

    Den 8 januari 1954 skickade det amerikanska företaget IBM ut ett pressmeddelande. Den första raden löd: “Ryska översattes till engelska av en elektronisk ‘hjärna’ för första gången i dag” (ja, fast på engelska då). I pressmeddelandet beskrivs ett experiment där datorn med namnet 701 översatt mer än 60 meningar från ryska till engelska. En stolt forskare sa att om tre till fem år skulle det vara möjligt att översätta viktiga meddelanden mellan flera olika språk elektroniskt. Det visade sig gå… sådär.

    Problemet med maskinöversättning är att språk är mer komplext och föränderligt än matematik. I matematiken betyder 6 alltid 6, men när det kommer till språk är det inte lika enkelt. Eller varför inte något så självklart som synonymer. Att “förvirrad” och “virrig” kan betyda samma sak får vilken dator som helst att bli konfunderad. Att översätta en roman är därför mer komplicerat för en dator än att styra ett kärnkraftverk.

    Anna Sågvall Hein har forskat om datorlingvistik sedan början av 1980-talet. Hon är i dag professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet och driver företaget Convertus. Hon minns 60-talets kapplöpning inom maskinöversättning.

    “Det var under Kalla kriget som det verkligen tog fart. USA och Sovjet ville följa varandras utveckling. Det satsades enorma summor på maskinöversättning fram tills dess att Alpac-rapporten kom, då stoppades allt”, säger hon.

    Alpac-rapporten från 1966 är det närmsta man kommer maskinöversättningens armageddon. Kommittén som gjorde rapporten på uppdrag av amerikanska staten kom fram till att forskningen dittills inte varit fruktsam. Slutsatsen blev att maskinöversättning var ett område dömt att misslyckas. Finansieringen skars av och teknikerna övergav området.

    Problemet för forskarna var att de arbetat med lexikon som automatiskt översatte ord för ord. Om man testar att göra samma sak med ett lexikon i dag är det lätt att se att resultatet inte blir särskilt tillfredställande.

    Fram till 1990-talet blev det istället lingvisterna som tog över översättningsforskningen. Deras infallsvinkel var en annan och kallas regelbaserad översättning. Den utgår ifrån grammatiska mönster och översätter därmed hela meningar snarare än enskilda ord.

    Målet var till en början att hitta en gemensam nivå där alla språk är samma. På så sätt skulle en text från ett språk kunna monteras ned till minsta gemensamma nämnare för att sen monteras upp igen på det nya språket. Men också lingvisterna sprang in i problem. Det gemensamma språket, interlingua (i toppen av Vaquois triangel ovan), lyckades aldrig innehålla tillräckligt mycket information för att verkligen fungera. Än i dag är interlinguan ett problem utan lösning.

    “Det finns så mycket informationsglapp i språk. Om jag säger ‘Han tappade ett glas i golvet och det gick sönder’ så förstår du att glaset gick sönder. Men du förstår det för att du vet att glas brukar gå sönder och golv inte brukar göra det”, säger Anna Sågvall Hein.
    Interlinguan blev en återvändsgränd för lingvisterna. Istället kom ingenjörerna tillbaka under 90-talet med hopp om en statistisk lösning.

    När IBM efter 30 års uppehåll gav sig på maskinöversättning igen kastade forskarna de språkvetenskapliga metoderna i papperskorgen och satsade helt på statistik. Till skillnad från 1950-talet fanns nu mängder av digitalt lagrade texter. Genom att låta en algoritm få tillgång till extremt mycket skriven text på två språk fick den ett underlag för att göra bra gissningar. Översättningen sker mening för mening och ju mer text det finns att tillgå desto bättre blir gissningarna. Google Translate bygger på just denna översättningsmodell. Algoritmen väljer den översättning som har högst sannolikhet att vara rätt. Ändå blir det inte sällan fel.

    Problemet med en översättning är att även om 90 procent av texten blir rätt kan slutresultatet bli 100 procent fel.

    Men det här är inte nog problematiskt för Google translate. Verktyget har dessutom hamnat i något av en språklig återvändsgränd.

    “Nu har Google translate använts så mycket att webben är full av dåliga maskinöversättningar. De översättningarna förs sedan in i systemet igen och programmet lär sig då från felaktiga texter. Felen blir självförstärkande. Det blir en gräns för hur långt ett statistiskt verktyg kan komma”, säger Ann Sågvall Hein.

    Det är inte alltid man får tydliga svar när man pratar med chefer på storföretag. Barak Turovsky visar sig vara ett undantag. Han är produktchef för Google translate, världens mest använda översättningsverktyg.

    “Vi slog i taket för ungefär två år sedan. Vi såg inte längre några större förbättringar av översättningarna av de vanligaste språken. Vi hade redan läst in så mycket text att förbättringarna bara blev marginella”, säger Barak Turovsky på telefon från Mountain View.

    Den självlärande algoritmen har successivt slutat att lära sig. Maskinöversättningen har slagit i taket på samma sätt som man gjorde på 60-talet. Modellen räcker inte längre än hit. Eller?

    “Vi tittar på två lösningar som vi tror kan bli nästa stora steg framåt för maskinöversättning”, säger Barak Turovsky.

    Det första är – och det är här det blir lite märkligt – människor. Det finns nu stöd för 90 språk i Google translate, alltså runt 1,5 procent av världens språk. Anledningen till det är i många fall att det saknas tillräckligt mycket digitalt lagrad text för att kunna föra in ett språk som till exempel kazakiska, som talas i Kazakstan.

    Men i just Kazakstan hittade Google en annan lösning.

    “Det var många som hörde av sig och ville ha med kazakiska i Google translate, så vi bestämde oss för att experimentera. Vi mejlade 3-400 personer och bad dem att bidra genom att översätta små enkla uppgifter så att vi skulle kunna komma igång”, säger Barak Turovsky.

    Kort därefter började översatta ord och meningar från kazakiska till engelska att välla in i 100 000-tals varje dag.

    “Vi mejlade igen och undrade vad som hade hänt. Då skickade de en länk”, säger Barak Turovsky.

    Om du inte tillhör de 11 miljoner människor på jorden som talar kazakiska (eller kan läsa ryska) förstår du sannolikt ingenting. Men genom att lägga in videobeskrivningen i Google translate får man en ledtråd.

    I videon syns Kazakstans presidentkontor uppmana alla engelsktalande i landet att gå in och bidra till Google translate. Det visade sig fungera. Sen ett drygt halvår är kazakiska ett av de 90 språken som går att översätta i Google translate. Alaqay! (Hurra, på kazakiska).

    Den lyckade crowdsourcingen i Kazakstan har fått två konsekvenser. Dels att grannlandet Kirgizistan, förmodat i avundsjuka, har börjat skicka in mängder av översättningar för att få komma med. Dels att Google hittat en modell som fungerar både för att addera nya språk och för att förbättra befintliga.

    “Wikipediamodellen fungerar. Vi har ett ganska stort nätverk i vårt community som bidrar med översättningar. Det gör att vi kan översätta låttexter och talesätt. Man måste ha en kulturell förståelse för att kunna översätta den typen av uttryck”, säger Barak Turosky.

    Så trots alla framsteg inom teknik och artificiell intelligens verkar det inte gå att lösa översättning utan människor. “Goddag yxskaft” blir fortfarande det fullkomligt oförståeliga “Hola yxskaft” när en spankstalande använder Google translate.

    Den andra modellen som Google använder för att få sin algoritm att börja lära sig igen kallas deep neural network, på svenska ett artificiellt neuronät. Det är en statistisk modell som försöker efterlikna en hjärna i sitt sätt att lära sig.

    “Vi försöker att alltid tänka på skala när vi tar oss an ett problem. Neuronäten gör att vi kan analysera samband mellan olika meningar och olika ordföljder. Vi använder oss nu av det i stor skala och den senaste tiden har vi sett att det börjat ge avsevärda effekter”, säger Barak Turovsky.

    Men kan då den artificiella hjärnan hitta bristerna i maskinöversättning och få oss att slippa märkliga översättningar? Nej.

    “Det kommer alltid att finnas en gräns. Professionella översättare kommer alltid att göra bättre översättningar”, säger Barak Turosky.

    Fokus ligger istället på tillgängliggörande. Runt 80 procent av jordens befolkning förstår inte engelska, samtidigt som mer än hälften av allt innehåll på nätet är på just engelska. Tack vare digitaliseringen av utvecklingsländer, sociala medier och crowdsourcing kommer Google translate att kunna addera mängder av nya språk de kommande åren. Hundratals miljoner människor kommer att börja förstå varandra. Men vi kommer även i fortsättningen att skratta till åt en och annan översättning. Någon lösning för perfekt översättning syns ännu inte vid horisonten.

    Eller som Google Translate skulle säga: “Varje lösning för perfekt översättning är ännu inte syns på horisonten”.

  • Brister i EU-översättning medför risk för missuppfattningar

    Målsättningen med European Single Procurement Document, ESPD, är att underlätta deltagande i gränsöverskridande upphandlingar. Fast brister i översättningen medför risk för missuppfattningar.

    Första gången i EU:s historia är en lag kopplad till ett formulär. Huvudsyftet med European Single Procurement Document, ESPD, är att underlätta för anbudsgivare att lämna anbud över landsgränserna inom EU.

    ESPD är en egenförsäkran om företagets behörighet, finansiella ställning och kapacitet. Uppgifterna kan används som preliminärt bevis vid alla offentliga upphandlingar över EU:s tröskelvärde.

    Genom ett standardiserat formulär, som finns på 24 språk, underlättas svarsgivningen. Självkvalificeringen kan skapas genom en webbtjänst. När formuläret är ifyllt kan det exporteras som en xml-fil och sparas på hårddisken för att därefter laddas upp på olika anbudsportaler.

    – Det problematiska är dålig översättning som leder till inkonsekventa svarsalternativ, säger Ragnar Lindholm, marknadschef vid Primona, som utvecklar lösningar inom inköp och elektronisk handel.

    En av frågorna rör betalning av skatter. I det engelska formuläret formuleras det som: ”Has the economic operator breached its obligations relating to the payment of taxes”, det vill säga “Har den ekonomiska aktören åsidosatt sina skyldigheter relaterat till betalning av skatter”.

    Det normala svaret är ”No”.

    I det svenska formuläret är det översatt som: ”Har den ekonomiska aktören uppfyllt alla sina skyldigheter i fråga om betalning av skatter”. Det normala svaret borde då vara ”Ja”. Det inses snart att det är fel svar, då det leder i följdfrågor om redovisning av skatteskulden i det interaktiva formuläret.

    Ragnar Lindholm uppmanar myndigheter och anbudsgivare att vara uppmärksam på problemet med den felaktiga översättningen:

    – ESPD bygger på att en anbudsgivare ska kunna göra en egenförsäkring i valfritt språk och att det sedan kan göras en maskinell kontroll. Det är ett ganska allvarligt fel att formuleringen för uppfyllande av ett kvalificeringskrav i ett språk borde besvaras med ett ”Nej” och i ett annat borde besvaras med ett ”Ja”.

    På många av frågorna i ESPD-formuläret är det korrekta svaret för seriösa företag ett ”Nej”, till exempel på frågan om deltagande i kriminella organisationer.

    I de länder som redan har börjat använda ESPD har mottagandet varit blandat. Bland annat framförs kritik om ökad administrativ börda för myndigheterna. Kritik har även riktats mot att företagsorganisationer inte fått vara med i framtagandet av dokumentet/tjänsten.

    Förhoppningen är att problemet med felaktig översättning kan rätas ut snarast.

    – Vi har kontaktat Upphandlingsmyndigheten och bett om vägledning hur vi ska hantera problemet i vårt upphandlingsverktyg, säger Ragnar Lindholm.

    Översättningsbyrå • CE översättningsbyrå

  • Företag anställer emoji-översättare

    Ett översättningsföretag i London annonserar efter en emoji-specialist. I jobbannonsen skriver företaget att de behöver någon som kan arbeta med att översätta ”världens snabbast växande språk”.

    – Vi ser redan en professionell efterfrågan i rättsfall, där SMS används som bevismaterial, säger företagets chef Jurga Zilinskiene.

    Företaget ”Today Translations” är baserat i Londons finansdistrikt och översätter med hjälp av sina 3 000 lingvister mellan 200 olika språk. Enligt företagets hemsida är kunderna bland annat brittiska handelskammaren, Cambridge University och CNN. Nyligen publicerades en annons på företagets hemsida där en emoji-översättare efterfrågas. ”Emoji-översättning är ett nytt område och domineras i dag av mjukvara, som inte alltid känner av de många kulturella skillnader som finns i användning och tolkning.”, skriver företaget i annonsen.

    Finns inga modersmålstalare

    Översättningsföretagets chef Jurga Zilinskiene berättar i en intervju med The Guardian att de bestämde sig för att skapa tjänsten efter att ha fått en förfrågan från en kund om att översätta en kalender från engelska till emojis. Efter att ha tittat närmare på uppdraget kom man fram till att det krävdes mycket arbete för att förstå emoji-kulturen på en global nivå.

    – Eftersom det inte finns några modersmålstalare behöver kandidaten uppvisa en passion för emojis, kombinerat med en spetskunskap och medvetenhet om områden där det finns kulturella skillnader, säger Jurga Zilinskiene.

    Den som får tjänsten kommer att arbeta på frilansbasis och skriva månadsrapporter om emoji-trender, göra efterforskningar om kulturskillnader i användandet, samt utföra översättningsuppdrag.

    Ser efterfrågan i rättsfall

    Tjänsten kräver utbildning eller mångårig i erfarenhet av att arbeta med språk. Den som söker jobbet kommer också få göra ett test, där olika kombinationer av emoji-symboler ska översättas till engelska fraser. Företaget har tagit fram ett exempel på hur testet ser ut och länkar till det i jobbannonsen.

    Today Translations-chefen Jurga Zilinskiene är övertygad om att efterfrågan på emoji-översättare kommer att öka.

    – Vi ser redan en professionell efterfrågan i rättsfall, där SMS används som bevismaterial.

    Kan bli aktuellt i svenska rättsfall

    Den utannonserade tjänsten är den första i sitt slag för det engelska företaget. I Sverige tycks det i nuläget inte vara aktuellt med något liknande inom översättarbranschen.

    – Nej, inte så vitt jag vet. Sen vet jag inte om man kan säga att man översätter emojis egentligen, det känns mer som en tolkningsfråga, säger Björn Olofsson, som arbetar som översättare.

    Enligt Björn är språk ingen exakt vetenskap och olika tolkningar förekommer även med traditionella skriftliga språk. Något som låter hotfullt i en viss kultur behöver inte vara det i annan.

    – Olika personer använder språket på olika sätt. Det skulle nog kunna överföras till emojis och kan mycket väl bli aktuellt i rättssammanhang i framtiden.

  • Gymnasieelever översatte poeten Mattias Alkbergs dikter

    Ett urval av dem överlämnades till honom på författar- och berättardagarna Eyvind16. ”Jag hade ingen aning. Jag blir rörd. Tack så mycket”, sa han.

    PoesiBoden startade på Björknäsgymnasiet som ett projekt för att höja språkens status. Elever i moderna språk och elever med annat modersmål deltog. De som läste tyska, franska och spanska skrev dikter på respektive språk och invandrareleverna skrev dikter på sitt modersmål. Sedan översatta de dikterna till svenska. Samtidigt som det var en kurs var det också en tävling.

    Projektet ökade ordförrådet och ökade självförtroendet. Det har belönats med Europeiska kvalitetsutmärkelse för språkundervisning 2016, som delas ut 9 december i Stockholm.

    PoesiBoden var en egen programpunkt på Eyvind16 på fredag eftermiddag. Innan dess sökte läraren i franska och svenska på ekonomiprogrammet, Maria Palovaara Nasi, tillsammans med några elever upp poeten Mattias Alkberg.

    Hon förklarade att som en del av PoesiBoden har elever som läser franska, spanska och tyska översatt hans dikter.

    – Om man arbetar med språk kan man jobba som översättare, även om poesi inte är en stor arbetsmarknad. Samtidig är poesi ett sätt att jobba med översättning. Så såg jag att Mattias Alkberg skulle komma hit. Jag känner till hans dikter och har läst den senast diktsamlingen Ön, som jag fäste mig vid. Den är konkret och talar om ämnen som jag tänkte kunde intressera ungdomarna.

    Maria Palovaara Nasi vill också göra lektionerna roligare och tyckte att det här kan vara ett sätt. Hennes elever inledde med att översätta dikten Det regnar i mitt hjärta av Paul Verlaine. Sedan fick de jämföra med en professionell översättning. Skillnaden var stor och tanken var att visa att det finns utrymme för ganska stor frihet när man inte kan översätta ord för ord.

    Björn Isaksson, som läser tyska, översatt Alkbergs dikt En ros. Det var hans ärare som kom med det förslaget.

    – Jag tyckte det var roligt. Först försökte jag översätta dikten ord för ord, men det gick inte. Det finns inga riktigt korresponderande ord. Därför gjorde jag en egen tolkning av dikten.

    Hannah Andersson tycker att det har varit annorlunda och kul. Emma Ek håller med om att det varit roligt, men tycker att det har varit svårt.

    – Jag har läst dikten väldigt många gånger. Det måste man för att klara att översätta den på ett bra sätt, sa Emma och tillade att hon sällan läser dikter.

    Hannah berättade att hon var tvungen att jobba med själva översättningen ganska länge för att det skulle bli bra. Dessutom läser inte hon dikter vanligtvis, utan bara när hon måste i skolan.

    Björn Isaksson däremot läser mycket dikter, framför allt av sina favoritpoeter som Edgar Allan Poe och Johann Wolfgang von Goethe.

    Eftersom Alkberg var i Boden så blev det spontant att överlämna ett urval av elevernas översättningar direkt till honom. Eleverna tyckte det skulle bli kul om än lite nervöst.

    – Han vet inte om det. Jag tror att han kommer att bli glad, sa Maria Paalovara Nasi.

    Mattias Alkberg blev mycket rörd.

    – Supersmickrande.

    Han är glad att de jobbat med hans dikter.

    – Det är jättebra att de jobbar med litteratur överhuvudtaget.

  • Yxmannen nominerad till Bästa översatta kriminalroman 2016

    Svenska Deckarakademin har idag tillkännagett nomineringarna för Bästa översatta kriminalroman 2016 och Ray Celestins Yxmannen som utkom på Kalla Kulor Förlag i översättning av Hanna Williamsson i oktober finns bland de nominerade.

    Yxmannen (Axeman’s Jazz) bygger på verkliga händelser i New Orleans åren 1918-1919 då en serie bestialiska mord hemsökte staden. Boken har tidigare belönats med Specsavers Crime Thriller Award för bästa debutroman (2015) och har utkommit på ett flertal språk. ”Det här är otroligt roligt”, kommenterar Hans-Olov Öberg, förlagschef på Kalla Kulor Förlag, ”Yxmannen var kärlek vid första läsningen för oss alla och härligt att Rays gedigna arbete – han lade ner sju år på att researcha och skriva romanen – uppmärksammas! Att vi dessutom är med i toppstriden för andra året i följd antyder att vårt väderkorn för god spänningslitteratur har skärpts ytterligare.”

    Vinnaren tillkännages i samband med Svenska Deckarakademins höstmöte den 19 november.

    ”Vem av de tre huvudpersonerna som lyckas bäst i mördarjakten ska jag inte avslöja men Celestin lyckas i alla fall fantastiskt bra med att ro detta imponerande deckarbygge i land och jag rekommenderar läsning varmt.”
    – Skånska Dagbladet

    ”Sedan jag som pojke fängslades av Bernhard Borges (André Bjerkes) De dödas tjärn (utgiven på svenska 1943) har ingen deckare så fyllt mig med känslor som Yxmannen. Det är en genomforskad, sant välskriven, och psykologiskt briljant thriller.”
    – DAST Magazine

    ”Ray Celestin levererar med Yxmannen en strålande debut inom den historiska kriminalroman-genren. Intriger, mustiga miljöer, tidsstämningar och persongallerier – där fakta och fiktion varvas lekfullt – skildras med en utsökt hantverksskicklighet. Detta är läsvärd historisk kriminalnoir med en skärpa och tyngd som en nyslipad yxas vassa egg.”
    – BTJ, häfte 23, 2016, lektör Henric Ahlgren

    Ray Celestin är bosatt i London. Han skriver noveller samt manus för film och TV. Yxmannen är hans debutroman, som bland annat utnämnts till en av årets bästa böcker av The Guardian (2014) samt vunnit Specsavers Crime Thriller Award för bästa debutroman (2015).

  • Ferdydurke för första gången direktöversatt från polska

    I år kommer romanförfattaren och dramatikern Witold Gombrowiczs debutroman Ferdydurke ut på svenska. Göran Sommardal recenserar.

    Det var 112 år sedan han föddes: Romanförfattaren, dramatikern och den överdådiga dagboksskrivaren Witold Gombrowicz. I år kommer hans debutroman ”Ferdydurke” utkommen i Polen 1937, för första gången ut i översättning direkt från polskan. Göran Sommar­dal har läst den.

    Redan i andra meningen av David Szybeks översättning av Witold Gombrowiczs roman ”Ferdydurke” återfinner jag den taxi som ska ta den yrvakne huvudpersonen, senare kallade Josef, till stationen och ett väntande tåg, som i nästa mening visar sig vara ett drömt lokomotiv. I den första översättningen av romanen till svenska från 1969 saknades båda dessa fordon. Och det beror säkerligen inte på slarv från de båda översättarna Jan Stolpe och Magnus Hedlund utan på att den franska förlaga de använde var en annan. I det nu gällande polska originalet finns förstås både tåg och bil. Men den stora skillnaden mellan Szybeks översättning från polskan och den första överföringen från franskan ligger inte i ”bra­heten” eller troheten, utan i när­heten.

    Närkontakt med språket

    Här kommer vi för första gången i närkontakt med den gom­browiczska knåd­ningen av språket, som spelar en så avgörande rollen i hans uppförstoring och perspektiv­förvrängning i gestaltningen av den moderna tillvaro som står i begrepp att hacka sig ut ur det omoderna ägget. Det är som om den förfranskade mellanhanden i den förra översätt­ningen hade hindrat den krasst polske författaren från att riktigt träda fram. Nu kan vi för första gången läsa hur obehagligt modern romanen är. Hur den 30-årige författaren till novellsamlingen Minnen från mognandets tid av skol­mästare Pimko tvingas tillbaka till skolpojkstillvaron, till inackorderingslivet, tillbaka till hyllandet av auktorite­ter­na, latinet, skalderna Norwid och Slowacki – tillbaka till puberteten, omognadens tid. Han blir smågjord och förrumpad, uttittad och därmed socialt definierad: ”Mamma bakom plank är det bästa som finns mot en pojke i skolåldern. Inget kan utvinna en spädare och barnsligare rumpa ur dem än en välplacerad mamma bakom plan­ket.”

    Rumpa och nylle är de två begreppstillhåll mellan vilka världen hos roman-Gombrowicz utspelas. Inte heller solen är annat än infernalisk jätterumpa. Här jordfäster Gombrowicz den utblickandets och utpekandets diktatur över tillvaron och identetsskap­ande som han själv senare sammanfattande i texten: Jag var strukturalist före alla andra. Gombrowicz skriver, alltid med stark personlig erfarenhet, om hjälplösheten inför den sociala iscensättningen av våra liv. Han gör det obarmhärtigt, och inte sällan lockar det till skratt, inte flabb eller leenden utan de magstödda skratten. För i Gombrowicz’ värld är ingenting för nöjes skull. Verkligheten är den räcka av förför­iskt fångande plat­ser från vilka man ständigt rymmer till nya fångenskaper. Det är också en verklighet där iscensättningen alltid hotar identiteten, kärnan, skaplynnet. Eller kanske rättare sagt sätter det på spel.

    Gombrowicz varken markerar eller maskerar det självbiografiska. Han varken utlämnar eller utelämnar det egna jaget. Och en viss lättnad känner jag när jag slår igen Ferdydurke: skönt att det bara vara en roman.

  • Facebook har börjat översätta engelska inlägg – så här stänger du av funktionen

    Under måndagen har flera Facebookanvändare rapporterat att Facebook har börjat att översätta engelska inlägg automatiskt. Funktionen är dock enkel att stänga av. Så här gör du.

    Under måndagen möttes många Facebookanvändare av att inlägg på engelska börjat att översättas automatiskt av Facebook. Översättningarna, som görs automatiskt av Microsofts tjänst Bing, är ofta dåliga och ibland till och med oförståeliga.

    Funktionen är dock lätt att stänga av. Det tar bara någon minut.

    1. Klicka på den nedåtpekande pilen längst upp till höger på Facebook.
    2. I menyn som då kommer upp väljer du ”Inställningar”.
    3. Klicka dig sedan in på ”Språk”.
    4. Där kan du fylla i vilka språk du förstår och vilka språk du inte vill ska översättas.
    5. För att inlägg på engelska, eller andra språk du förstår, inte ska översättas kan du fylla i de språken under fliken ”Vilka språk förstår du?”.
    6. Inlägg på engelska kommer nu inte längre att översättas.

    Du kan också, om du ser ett översatt inlägg i flödet, stänga av funktionen där. Du klickar då på kugghjulet precis under den översatta texten och kan där välja ”Översätt aldrig Engelska” eller ”Inaktivera automatisk översättning för Engelska”.

  • Översättare får österrikiskt pris

    Den svenska översättaren Ulla Ekblad-Forsgren tilldelas österrikiska statens översättarpris för 2016. Hon är främst känd för sina översättningar av poeten och Nobelpriskandidaten Friederike Mayröckers texter. Prissumman är 10 000 euro, vilket motsvarar omkring 100 000 kronor, som lämnas över vid en ceremoni i Klagenfurt i april.

    Ulla Ekblad-Forsgren är född 1937 och bosatt i Lund. Hon har också översatt verk av andra tyskspråkiga författare som Lutz Seiler, Judith Hermann och Marcel Beyer.

  • Den isländska Eddan på modern svenska

    Vid 81 års ålder har Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap, fullbordat ett storverk: nyöversatt ”Den poetiska Eddan”. Därmed kan en ny generation svenskar ta sig an denna isländska klassiker utan att möta några språkliga hinder. Josef Rydén läser den med glädje.

    ”Codex Regius” kallas den tätskrivna pergamentslunta som rymmer de flesta dikterna i vad man kallar ”Den poetiska Eddan”. Den skrevs ner på Island omkring år 1270, men dikterna hade skapats flera sekler tidigare, burits vidare i muntlig tradition och deklamerats eller rentav sjungits för generation efter generation av islänningar. Men i ett kristnat Island hade asagudarna förvisats till myternas värld och handskriften med Eddadikterna glömts bort under fyra hundra år. Den hittades på en isländsk bondgård på 1640-talet och skickades som gåva till den danske kungen; Island var ju då en dansk provins.

    Först 1971 återfick Island ”Codex Regius”, som nu betraktas som den förnämsta klenoden bland samlingarna av fornisländska handskrifter. När jag var i Reykjavik sommaren 2015 hoppades jag få se den. Men ack nej, den är alltför värdefull för att visas för en vanlig museibesökare. Den som kan läsa fornisländsk text kan dock trösta sig med att alla de 90 sidorna i handskriften finns tillgängliga på nätet.

    ”Den poetiska Eddan” inleds med Völuspá, (som vi tidigare skrev Voluspa), Völvans spådom, som med sina 63 strofer berättar om världens skapelse och siar om dess slutliga undergång i Ragnarök. Så följer Hávámal, den Höges (Odens) tal, 164 strofer med alla de berömda visdomsorden. Till gudadikterna hör sedan tolv mer eller mindre dramatiska dikter om livet bland asar, vaner och jättar. Andra delen av verket består av ett tjugotal hjältedikter, i vilka Sigurd Fafnesbane och hans hustru Gudrun är de mest kända aktörerna.

    Hela detta verk har Lars Lönnroth, sen länge känd som expert på den gamla isländska litteraturen, nu översatt till modern svenska. Det finns flera äldre svenska översättningar, den första tillkom redan i början av 1800-talet. Men nu är det ett drygt halvsekel sedan Björn Collinder fullbordade den senaste.

    Så här tolkade Collinder en känd strof ur Havamal:

    Fänaden dör, fränder dö,

    själv dör du likaledes;

    ett vet jag som aldrig dör:

    domen som fälls om den döde.

    I Lönnroths version ser den ut så här:

    Fä dör,

    fränder dör,

    en dag dör också du.

    Ett vet jag

    som aldrig dör:

    domen över den döde.

    Vad är skillnaden? Lönnroth har rensat bort verbens pluralformer och förenklat språket. Det gör inte dikterna mindre verkningsfulla, snarare tvärtom. Hávamál talar mera direkt till människor i vår tid.

    Översättaren påpekar i sin inledning att han ibland bytt ut ordet ”man” i dikterna mot ett mera könsneutralt ord. ”Man är mans gamman” lyder slutraden i en annan känd Hávamál-strof ännu i Collinders version. Lönnroth har moderniserat hela strofen:

    Ung var jag förr

    och färdades ensam,

    då vart jag vilse om vägen.

    Rik blev jag först

    när jag fann en vän.

    Mänskan är mänskans glädje.

    Här talar ”den höge” som en människa direkt till nutidens svenskar. Men varför ordet ”vart” i stället för ”blev”? Det gör på mig intryck av en stilnivå som låter pratig, närmast dialektal. Några få gånger tycker jag översättaren går för långt i sin strävan att förenkla.

    Mycket mer och mest positivt vore att säga om dikterna i sin nya svenska version. På det hela taget är ”Den poetiska Eddan” i Lönnroths tolkning en bok som jag läser med glädje och beundran. Det känns märkligt att på modern svenska kunna återuppleva alla storslagna och ofta festliga gudadikter som Völuspá, Trymskvädet och Lokes smädelser, för att inte tala om hjältedikterna om Sigurd Fafnesbane och hans hustru Gudruns sorg och ilska när Sigurd själv blivit mördad. Det är att leva sig in i gammal germansk och nordisk historia och myt, som de anonyma isländska diktarna bevarat även åt oss.

  • Nyöversättning med rytm och känsla

    Witold Gombrowicz, ”Ferdydurke” (Modernista)

    Witold Gombrowicz ”Ferdydurke” är en av det förra seklets viktigaste romaner, och att en översättning direkt från polskan skulle dröja till i år är en gåta. Den som hittils önskat läsa Gombrowicz mästerverk på svenska har varit hänvisad till en översättning som tagit omvägen via franskan, och som förbigigår en del den av den språkliga fantasin i originalet. Det gör inte David Szybek, som i sin nyöversättning med utsökt rytm och känsla hittar rätt bland Gombrowicz rumpor, nyllen och vader.

    Bruno Schulz, ”Brev, essäer, noveller” (Glänta)

    Att läsa Bruno Schulz novellsamlingar ”Kanelbutikerna” och ”Sanatoriet timglaset” är att få sin bild av världen radikalt förvandlad. Författaren och konstnären Schulz mördades av nazister i sin hemstad Drohobycz 1942, och många avhans verk – däribland manuset till romanen ”Messias” – har gått förlorade. Men ett antal brev och essäer har bevarats, och finns nu för första gången, tillsammans med fyra opublicerade noveller, att läsa på svenska i Emi-Simone Zawalls utmärkta översättning – som även rymmer många av Schulz vackra teckningar.

    Andrzej Stasiuk, ”Liten bok om döden” (Ersatz)

    Andrzej Stasiuks romaner har fått välförtjänt uppmärksamhet i Sverige de senaste åren, däribland den rosade ”Taksim” från 2013. Nyutkomna ”Liten bok om döden” är en samling av fyra noveller som på olika sätt hanterar livets slut – om en farmor, en hund, en vän och en författarkollega. Samlingen rymmer det som gör Stasiuk till en så aktuell författare: den postindustriella tidserans särskilda sorg, i ”järnvägarnas, ogräset och kolonialträdgårdarnas rike”.